när det gillas - gillas det starkt
du är blott en sekund bort
så nära att jag kan känna dig andas
flåsande, tunga andetag i min nacke
pulsen ökar och hettan stiger
du är för långt borta för att kännas vid
men för nära för att ändå tillfredsställa
du är den känslan jag har brist utav
kom lite närmre och gör känslan verklig
baby
när du läser - vet du att det är du
ditt spel är lite roligt om du kollar tillbaka på hur många hjärtan du krossat.
du kan spela och ingen märker, förutom jag.
hur du än beteer dig och säger alla dessa svidande ord
är det ingen som mer än gråter och glömmer. jag tänker inte bara sitta på min rumpa och ta emot all skit.
du är falsk.
bland de falskaste personerna jag mött.
"du är tjejen jag vill dela mitt liv med" ? bullshit.
jag hade inte delat samma säng med dig om jag vetat vilken player du är. du är ingen känsloplayer, du är inte charmplayer och du är ingen genomskådlig player. du bara är en ren och skär player.
du krossar hjärtan ett efter ett för att sedan gå tillbaka till samma gamla sletna hjärta?
jag blir mest bara förbannad på ditt sätt att behandla andra. du är en egoist i allra största grad.
sluta playa alla och tänk på vad fan du verkligen vill. man behöver inte alltid ha någon bara för att ha vet du?
och, OCH? om du lätt blir kär. du går på första känslan och tror att du alltid ska känna så. tänk efter vännen, du är inte alltid nykär.
istället för att vara med en, gå till en annan, gå tillbaka till samma, gå till en annan, tillbaka till samma, till en annan, ÅTER till samma. du krossar alltför många hjärtan påvägen tillbaka till den du egentligen vill vara med.
du förstör dyrbar livstid i de andras liv när du bara väntar på att den gamla ska komma tillbaka igen, för att sedan dumpa de andra för henne.
det går att vara ensam!!!!! du behöver inte alltid ha någon att vara med.
du är överskattad, ditt beteende är överskattat.
:s du var underbar när jag hade dig
nu är du bara konstig
ditt rätta jag, kanske? hm.
hejdå. nu ska jag supa.
du kan spela och ingen märker, förutom jag.
hur du än beteer dig och säger alla dessa svidande ord
är det ingen som mer än gråter och glömmer. jag tänker inte bara sitta på min rumpa och ta emot all skit.
du är falsk.
bland de falskaste personerna jag mött.
"du är tjejen jag vill dela mitt liv med" ? bullshit.
jag hade inte delat samma säng med dig om jag vetat vilken player du är. du är ingen känsloplayer, du är inte charmplayer och du är ingen genomskådlig player. du bara är en ren och skär player.
du krossar hjärtan ett efter ett för att sedan gå tillbaka till samma gamla sletna hjärta?
jag blir mest bara förbannad på ditt sätt att behandla andra. du är en egoist i allra största grad.
sluta playa alla och tänk på vad fan du verkligen vill. man behöver inte alltid ha någon bara för att ha vet du?
och, OCH? om du lätt blir kär. du går på första känslan och tror att du alltid ska känna så. tänk efter vännen, du är inte alltid nykär.
istället för att vara med en, gå till en annan, gå tillbaka till samma, gå till en annan, tillbaka till samma, till en annan, ÅTER till samma. du krossar alltför många hjärtan påvägen tillbaka till den du egentligen vill vara med.
du förstör dyrbar livstid i de andras liv när du bara väntar på att den gamla ska komma tillbaka igen, för att sedan dumpa de andra för henne.
det går att vara ensam!!!!! du behöver inte alltid ha någon att vara med.
du är överskattad, ditt beteende är överskattat.
:s du var underbar när jag hade dig
nu är du bara konstig
ditt rätta jag, kanske? hm.
hejdå. nu ska jag supa.
what time is it? - baby
en bild ska säga mer än tusen ord
men denna säger mig ingenting •
klockan tickar, kom min kära
jag vill inte hallucinera mer
bli verklig
min älskling - ♥
min mikaela.
jag tänker på dig varje dag.
finns ingen jag gråtit över så många gånger som jag gråtit över dig
jag har sagt det förut och jag säger det igen:
mikaela är jag och jag är mikaela
jag ska sälja min snowboard nu snart och då blir jag 2000 kr rikare
då ska jag spara varje penning till en liten tripp till dig!
då ska vi shoppa, myshoppa alltså, fika, jag ska träffa äkta skåningar och vi ska vara med varandra!
AH. jag längtar redan.
älskling du är bäst
du är underbar, även om du är allt för många mil ifrån mig
är du ändå min bästa vän!
nu och alltid
i love you
(nu fick jag detta att låta som ett dåligt kärleksbrev men, hehe)
vi är så fula
att vi blir vackra
varför hata dem som inget ont gjort - egentligen
när vår partner är otrogen blir vi förbannade. men på vem? - jo. den person som vår partner varit med.
vi kan förlåta vår partner på två röda men den tjejen som han legat med, jo henne hatar vi resten av våra liv. jag menar, det är inte direkt så att våran partner klagar när han i självaverket kan knulla runt, och vi ändå bara lägger vårat hat på tjejen han är med.
det är väl för fan upp till våran partner att säga ifrån, att inte ens tänka tanken, att INTE vara otrogen!
om våran partner är på en tjej på en fest, ja klart tjejen hänger med på noterna då? hon är väl inte dum? tror ni hennes första tanke är : oj, undra om han har tjej?
- NEJ. det är nog inte hennes första tanke. om han visar intresse, då nappar hon, svårare än så är det väl inte? hon blir nöjd för att hon fick till det ikväll och han bryr sig mer eller mindre om hur det kommer bli när flickvännen där hemma får veta.
ja, också får vi, flickvännen hemma, veta om att han varit otrogen. första frågan vi ställer är: MED VEM?!
varför vill vi veta med vem? HAN HAR VARIT OTROGEN, HALLÅ?! vi ska kasta alla hans saker på honom, sparka ut honom ur huset och aldrig mer se åt idiotens håll! men vad gör vi?
JO! vi tar reda på vem han legat med, ställer henne mot väggen, hatar henne, ber henne hålla händerna borta från VÅR pojkvän.
men varför hatar vi den person som legat med våran kille när vi i självaverket ska hata vår kille. det är ju han som har skyldigheten att vara trogen, inte hon?!
jag fattar inte hur vi resonerar i vissa fall. varför hatar vi personer som vi inte har någon anledning att hata, och förlåter den verkliga idioten i det hela?
ur verkligheten.
hon och han hade varit tillsammans i ett halvår. hon trodde allt var underbart. de hade haft en del sne steg i förhållandet men kämpade vidare. dock var inget av misstagen pågrund av henne utan själva problemet satt i han. men alltid, löste det sig eftersom hon förlät honom varje gång.
men den här gången var det annorlunda. för hon hade fått höra att han varit med en av hennes bästa kompisar. han förnekade såklart allt, dummare än så var han väl inte?
de fortsatte att leva "lyckliga" och hon fortsatte intala sig själv att allt var underbart. efter två år och två månader stannade hon över hos tjejen som rykterna, ett och ett halvt år tillbaka, hade kretsat runt. nu var dem bästa kompisar.
den kvällen, hände de som inte skulle hända. hon svek. kompisen sa att killen hon var tillsammans med ändå var ett svin.
hon fick ångest trots allt och bestämde sig för att ringa till killen och berätta. de bestämde sig för att träffas. han anade ingenting..
där stod dem öga mot öga och hon sa rakt ut att hon svikit honom.
då släppte han bomben: jag har legat med din kompis.
hon bitch-slap'ade honom och gick sedan in till "kompisen". hon ställde kompisen mot väggen och frågade om det var sant. kompisen erkände.
MEN. nu var det såhär att hon och kompisen inte kände varandra då. i självaverket var det så att kompisen var kär i honom och på en fest hade han visat intresse för henne och hon nappat. efteråt hade dem legat med varandra ett antal gånger på olika platser. på fester, hos honom, hos henne.
såklart började hon hata kompisen efter detta. men till vilket pris? det var ju killen som skulle sagt ifrån.
kompisen tyckte ju om honom och han visat intresse, vad hade hon att förlora? klart hon tog chansen när hon fick den, dummare än så är hon väl inte.
hon och kompisen bråkade. hon kallade kompisen för hora, luder, slampa och allt annat man kan komma på.
tillslut insåg hon att det var killen som gjort fel. kompisen var kär, vad hade hon för hinder? den kille hon var kär i ville ha henne, klart hon inte sa ifrån.
hon och kompisen förlät varandra.
killen, var ett minne, som ingen ville minnas.
det är det här jag menar med att varför gå runt och hata den personen som är fri och äventyrslysten medan man förlåter den verkliga idioter, vilket i detta fall var killen.
jag kom och tänka på detta igår när jag såg jerry springer.
föressten, vilka jäklarns idioter som deltar i det programet, hua.
man kliver alltid snett någongång i livet
men trots det får man aldrig ge upp
vill att du ska känna samma känsla som jag
vill vara dig tillfreds, få dig att känna välbehag
ty vägen visa mig rätt denna gång ♥
vi kan förlåta vår partner på två röda men den tjejen som han legat med, jo henne hatar vi resten av våra liv. jag menar, det är inte direkt så att våran partner klagar när han i självaverket kan knulla runt, och vi ändå bara lägger vårat hat på tjejen han är med.
det är väl för fan upp till våran partner att säga ifrån, att inte ens tänka tanken, att INTE vara otrogen!
om våran partner är på en tjej på en fest, ja klart tjejen hänger med på noterna då? hon är väl inte dum? tror ni hennes första tanke är : oj, undra om han har tjej?
- NEJ. det är nog inte hennes första tanke. om han visar intresse, då nappar hon, svårare än så är det väl inte? hon blir nöjd för att hon fick till det ikväll och han bryr sig mer eller mindre om hur det kommer bli när flickvännen där hemma får veta.
ja, också får vi, flickvännen hemma, veta om att han varit otrogen. första frågan vi ställer är: MED VEM?!
varför vill vi veta med vem? HAN HAR VARIT OTROGEN, HALLÅ?! vi ska kasta alla hans saker på honom, sparka ut honom ur huset och aldrig mer se åt idiotens håll! men vad gör vi?
JO! vi tar reda på vem han legat med, ställer henne mot väggen, hatar henne, ber henne hålla händerna borta från VÅR pojkvän.
men varför hatar vi den person som legat med våran kille när vi i självaverket ska hata vår kille. det är ju han som har skyldigheten att vara trogen, inte hon?!
jag fattar inte hur vi resonerar i vissa fall. varför hatar vi personer som vi inte har någon anledning att hata, och förlåter den verkliga idioten i det hela?
ur verkligheten.
hon och han hade varit tillsammans i ett halvår. hon trodde allt var underbart. de hade haft en del sne steg i förhållandet men kämpade vidare. dock var inget av misstagen pågrund av henne utan själva problemet satt i han. men alltid, löste det sig eftersom hon förlät honom varje gång.
men den här gången var det annorlunda. för hon hade fått höra att han varit med en av hennes bästa kompisar. han förnekade såklart allt, dummare än så var han väl inte?
de fortsatte att leva "lyckliga" och hon fortsatte intala sig själv att allt var underbart. efter två år och två månader stannade hon över hos tjejen som rykterna, ett och ett halvt år tillbaka, hade kretsat runt. nu var dem bästa kompisar.
den kvällen, hände de som inte skulle hända. hon svek. kompisen sa att killen hon var tillsammans med ändå var ett svin.
hon fick ångest trots allt och bestämde sig för att ringa till killen och berätta. de bestämde sig för att träffas. han anade ingenting..
där stod dem öga mot öga och hon sa rakt ut att hon svikit honom.
då släppte han bomben: jag har legat med din kompis.
hon bitch-slap'ade honom och gick sedan in till "kompisen". hon ställde kompisen mot väggen och frågade om det var sant. kompisen erkände.
MEN. nu var det såhär att hon och kompisen inte kände varandra då. i självaverket var det så att kompisen var kär i honom och på en fest hade han visat intresse för henne och hon nappat. efteråt hade dem legat med varandra ett antal gånger på olika platser. på fester, hos honom, hos henne.
såklart började hon hata kompisen efter detta. men till vilket pris? det var ju killen som skulle sagt ifrån.
kompisen tyckte ju om honom och han visat intresse, vad hade hon att förlora? klart hon tog chansen när hon fick den, dummare än så är hon väl inte.
hon och kompisen bråkade. hon kallade kompisen för hora, luder, slampa och allt annat man kan komma på.
tillslut insåg hon att det var killen som gjort fel. kompisen var kär, vad hade hon för hinder? den kille hon var kär i ville ha henne, klart hon inte sa ifrån.
hon och kompisen förlät varandra.
killen, var ett minne, som ingen ville minnas.
det är det här jag menar med att varför gå runt och hata den personen som är fri och äventyrslysten medan man förlåter den verkliga idioter, vilket i detta fall var killen.
jag kom och tänka på detta igår när jag såg jerry springer.
föressten, vilka jäklarns idioter som deltar i det programet, hua.
man kliver alltid snett någongång i livet
men trots det får man aldrig ge upp
vill att du ska känna samma känsla som jag
vill vara dig tillfreds, få dig att känna välbehag
ty vägen visa mig rätt denna gång ♥
dikter - jag älskar dem
♥ gamla dikter men jag anser att dem berör och personligen anser jag att det finns en verkligehet och en sanning i dem.
Regnet strömmar ner
Och tårarna lika så
Han kom tillbaka
För att berätta att han skulle gå
Ett hopp försvann
slets ut på någon sekund
han lämnar mig sömnlös om nätterna
sover inte en blund
sviken av kärlek
som jag trodde var sann
han kom tillbaka
och lika fort försvann
hon går till sängs full av känslomässigt kaos
hon tänker "i'm a pussy, a fucking mouse"
hon tar kål på sig utan att hon märker av det själv
den enda manliga tilltalan hon fått är : sug förfan och svälj
hon tar på sig allt, gör som de ber
med kuken i munnen, hon sväljer och ler
hon känner sig som en hora men gör det ändå
för hon vet att detta är det enda sättet att få bekräftelse på
hennes oskuld försvann vid barnbens tid
hon knullade vilt, sög av och blev gravid
hon är världens största luder i hennes kvarter
vi ser henne varje dag vid sängkanten knäståendes
.. och ber
hon är ensam
ensammare än ordet ensam i sig
hon är kvinnan i din säng
horan som aldrig säger nej..
jag är ett orginal
du är en dålig kopia
ironi
ironi är lite roligt.
det är så ironiskt att tårarna brast i ett fejk-syfte och jag gick på det!
ännu mer ironiskt att stegen därifrån inte togs av mig
och ännu mer ironiskt att det idag är mina smilegropar som drar på sig
ironin och sarkasmen i allt i "the past" är hur kul som helst.
idag iallafall
ibland är det bara smärtfullt
jag kunde inte bry min mindre.
det kommer en update om en stund. måste ut med hunden
det är så ironiskt att tårarna brast i ett fejk-syfte och jag gick på det!
ännu mer ironiskt att stegen därifrån inte togs av mig
och ännu mer ironiskt att det idag är mina smilegropar som drar på sig
ironin och sarkasmen i allt i "the past" är hur kul som helst.
idag iallafall
ibland är det bara smärtfullt
jag kunde inte bry min mindre.
det kommer en update om en stund. måste ut med hunden
bortom världsligheten
se bortom allt
till en värld där du inte fanns
där du inte existerade och förstörde min tillvaro
där någonstans där verkligheten blir fantasi
där någonstans
till en plats bortom tid och rum
till en värld där du inte fanns
där du inte existerade och förstörde min tillvaro
där någonstans där verkligheten blir fantasi
där någonstans
till en plats bortom tid och rum
jag vill bara skrika
högt, glasen ska darra och ljudet ska skära
glaset ska spricka och skärvorna ska falla mot din kropp
varje skärva ska skära djupa sår
blodet ska rinna medan du sakta tynar bort
försvinn min kära
försvinn
illustration
"ge dig av
återvänd aldrig"
vad säger man, fuck off?
nånting bara. vad som helst. jag ser inte vart problemet sitter. är det mig det är fel på? - no. det är dig.
ett beroende eller bara en allmän psyk- grej från din sida? i don't know. irriterande och jag tycker du kan vända på klacken och gå din egen väg.
mitt problem behöver vi inte tala högt om. egentligen inget problem, bara en irritations basilusk som fastnat omkring mig och vägrar ge sig av.
jag har inte uppdaterat min blogg speciellt mycket på senaste dagarna. förlåt!
jag har för det första inte haft möjligeheten eller tiden att sitta här och skriva, sen har jag dessvärre inte haft några smärre bra skriv- tankar, varken åsikter kring nånting, tankar eller något intressant överhuvudtaget.
jag har därimot fått lite tid på mig att tänka under dessa dagar och lite små saker har jag funderat över. nu är det angående svartsjuka och varför vi förlorar vårat liv när vi är tillsammans med någon. eller vissa förlorar helt deras liv! andra mer eller mindre.
varför är vi så svartsjuka? jag är svartsjuk för att jag blivit bedragen. men jag var svartsjuk innan också! men varför? ibland, får jag den konstiga känslan att en person blir tillsammans med mig bara för att bedra mig eller svika mig, på ett eller annat vis?! SJUK TANKE?
jag menar en människa är inte tillsammans dig för att vara otrogen? hur kan vi ens tänka så? eller att om din kille/tjej har ett nytt nummer på sin telefon lista som han ringde igår, varför tror vi direkt att det är någon han är på eller någon han är intresserad av? det finns något som kallas kompisar.
vi måste börja inse att i många fall är vi så överdriva när det gäller svartsjuka att det nästan är läskigt. våran pojk-eller flickvän är inte tillsammans med oss för att svika oss, dem är tillsammans med oss för att dem tycker om oss. för dem är vi speciella.
ingen människa har i första tanke att såra dig! ibland blir allt fel, jag menar allt bara fel! vissa personer försöker vara sin partner trogen men den personen är helt enkelt bara en sån person, en person som måste vara med andra, som inte kan hålla sig till EN helt enkelt. såna människor finns det, i know. men deras vilja att vara trogen är helt enkelt inte tillräckligt stark och dem går och är otrogen, fastän dem inte vill.
nu säger jag absolut INTE att såna här personer har nån sorts ursäkt. men jag vet bara att det finns människor som försöker, men helt enkelt inte klarar av att vara trogen.
såna människor får man vara svartsjuka på..
men i det stora hela är vi alldeles för svartsjuka på helt oskyldiga människor som aldrig ens tänkt tanken av att såra dig. men det är som att vi VILL att personen ska såra oss så att vi kan överbevisa att vi hade rätt att vara så svartsjuk som vi var! att dem ska ligga med en annan person, att den där tjejen dem ringt verkligen var en tjej som din partner var intresserad av eller att din partner har träffat någon bakom ryggen på dig. såna här tanker som vi anklagar våran partner för, som vi egentligen inte vill ska vara sann men även vill, bara för att bevisa att vi hade rätt...
men varför tvinga fram, kanske provosera sin partner så mycket med sina misstankar att han/hon kanske går och sviken en bara för att?! bara för att vi provoserat han/hon med våra misstankar..
han/hon kanske inte ens tänkt tanken på att såra, men bara gjorde det pågrund av alla misstankar och allt skit snack om vad rykten påstått att din han/hon gjort.
vi vll bli sårade bara för att bevisa att vi har rätt
men varför?
varför inte skippa svartsjukan och lita på varandra?
är din partner otrogen eller sviker dig
tänk såhär:
det är hans förlust
inte min
sen. varför förlorar vi våra liv när vi är tillsammans med någon? många, inklusive mig själv, sitter och intalar mig själv att typ festa, inte är lika kul när man är tillsammans med någon och såna saker.
men varför inte?! jag menar, jag kan väl festa hur jävla mycket jag vill trots att jag är tillsammans med någon. det är ingenting som ska få våra liv att vara mindre fria och mindre roliga bara för att vi är tillsammans med någon! jag har fått så många år förstörda på grund av att jag BARA suttit hemma hela jävla tiden medan jag varit tillsammans med någon. saker blir inte mer roliga bara för att vi är singlar? vi bara gör det så att det blir så. man ska kunna ha LIKA kul som upptagen som när man är singel.
vi bara gör singel livet roligare. men vi kan ha lika kul, när som helst, upptagen eller ej!
jag vet inte riktigt hur man ska kunna utforma detta mer.
det jag försöker få fram mest är att vi inte behöver sitta som soffpotatisar bara för att vi är upptagna. man kan ha ett liv ändå. man kan ha vänner!
vi får inte hålla på att ta pojkvänner/flickvänner före våra äkta vänner. för dom ni vet, pojkvänner går, men äkta vänner består. det är dem man ska ta vara på. men lägger man all sin energi på sin pojkvän så förlorar man människor som man innerstinne vet aldrig skulle vända en ryggen, men själv vänder vi dem ryggen, för en människa som kan vara ute ur ens liv efter en månad.
varför inte ta vara på vännerna, dem som betyder något!?
en pojkvän hit eller dit, vadfan. det finns tusentals andra där ute.
om man förlorar en, står det tusen åter!
vi måste sluta ge upp våra liv och dem som betyder något, för förhållanden. speciellt inte i den här åldern.
bara allmän idioti.
någonstans i verkligeheten och inte i min fantasivärld
i en värld där lögner är vita
där kärleken existerar
i min fantasivärld, bokstavligt
jag älskar att tro
jag hatar att det inte är så
fan också
förlåt
jag vill bara be om ursäkt till min mor och far som kommer läsa min blogg inom en snar framtid och jag hoppas ni ser detta. jag fattar vad ni menade idag, förlåt att jag inte tänkte. men det är i vårat fall, ungdomligt fall vara skämt och ingen som läst har tagit den seriöst utan bara skrattat. jag förstår eran synvinkel av det hela och hur ni tog det men nu vet ni, det var ett skämt.
jag älskar er iallafall och jag hoppas ni inte tar illa upp av fler bloggar jag skriver. kom ihåg, jag är ungdom och mitt språk FÅR vara vulgärt, det är det jag fångar läsare med. så om ni någongång läser en blogg (inte sån som jag skrev igår), utan en vanlig blogg om mina tankar kring saker och ting, och de vulgära ordvalen och skrivsättet dyker upp, att det bara är så man skriver när man vill få ut det, beröra folk och få folk att se allvaret. jag tänker inte bli en ny blondin bella eller vad det nu var ni sa. jag har mitt eget skriv sätt. hoppas ni inte tar illa upp av fler bloggar.
jag älskar er mor och far.
jag älskar er iallafall och jag hoppas ni inte tar illa upp av fler bloggar jag skriver. kom ihåg, jag är ungdom och mitt språk FÅR vara vulgärt, det är det jag fångar läsare med. så om ni någongång läser en blogg (inte sån som jag skrev igår), utan en vanlig blogg om mina tankar kring saker och ting, och de vulgära ordvalen och skrivsättet dyker upp, att det bara är så man skriver när man vill få ut det, beröra folk och få folk att se allvaret. jag tänker inte bli en ny blondin bella eller vad det nu var ni sa. jag har mitt eget skriv sätt. hoppas ni inte tar illa upp av fler bloggar.
jag älskar er mor och far.
min egendom
min egendom. min privata väg att skilldra verkligeheten utifrån mitt perspektiv.
jag skriver inte för att göra någon annan glad. mitt skrivande är ett sätt för mig att stimulera känslorna just den stunden.
idag är jag ilsken, jag är upprörd men samtidigt glad och tillfreds. jag ska skilldra mitt nuvarande känslotillstånd med några enkla dikter senare.
bilder som symboliserar mina innersta känslor samt texter som berör.
jag känner en smärre sorg inombords när jag inser verkligeheten
jag tar dina ord bokstav för bokstav
mening för mening
jag bygger ihop allting till vad jag vill se
inte det du menat
endast det jag vill se
vi möts vid slutet på vår färd
en ändlös väg vi vandrat för att mötas i den skinande tunnelns slut
utan varken vind eller våg ska vi klara allt tillsammans
bara du och jag
vi är änglar utan vingar
tiden går alltför fort
för varje dag som går dör en del av mig inombords
ett hopp, en vilja, en kraft
en lust att kämpa förjäves har länge infunnits i mina tankar
men den börjar falla tillbaka
låter verkligeheten spegla sin fasansfulla glans
det tär
jag skriver inte för att göra någon annan glad. mitt skrivande är ett sätt för mig att stimulera känslorna just den stunden.
idag är jag ilsken, jag är upprörd men samtidigt glad och tillfreds. jag ska skilldra mitt nuvarande känslotillstånd med några enkla dikter senare.
bilder som symboliserar mina innersta känslor samt texter som berör.
jag känner en smärre sorg inombords när jag inser verkligeheten
jag tar dina ord bokstav för bokstav
mening för mening
jag bygger ihop allting till vad jag vill se
inte det du menat
endast det jag vill se
vi möts vid slutet på vår färd
en ändlös väg vi vandrat för att mötas i den skinande tunnelns slut
utan varken vind eller våg ska vi klara allt tillsammans
bara du och jag
vi är änglar utan vingar
tiden går alltför fort
för varje dag som går dör en del av mig inombords
ett hopp, en vilja, en kraft
en lust att kämpa förjäves har länge infunnits i mina tankar
men den börjar falla tillbaka
låter verkligeheten spegla sin fasansfulla glans
det tär
Är det bara jag?
men är det så att när man absolut inte vill se en person, höra personen eller ens känna personens närvaro, då ser man såklart personen i fråga hela jävla tiden. varför kan inte hans/hennes närvaro vara på en annan plats istälelt för i just vår närvaro, exakt samtidigt?
måste man alltid få igen för det man sagt? för just i detta nu känns det som om detta är ett straff.
om detta är ett straff, så när tar den peridoden slut? ska den hålla på tills den dagen då det blir bra? men tänk om det aldrig blir bra? ska man behöva se den där äckliga nunan varje sekund, varje minut, varje dag året ut?
detta är inget som bara jag känt. man ser det man inte vill se..
one more thing.
jag har funderat kring otrohet. det började jag fokusera på igår, när jag såg filmen sex and the city. steve, mirandas karl, var otrogen mot miranda efter ett halvårs sängliggande. varje natt, liggande tillsammans i sängen, en kyss hit och dit, sen godnatt. i ett halvår! miranda förklarade det som en "torr period". jo nå jäklar måste hon varit torr, bokstavligt. jag menar, där jag kan förstå steve. fast ändå inte! man ska aldrig vara otrogen, det är enligt mig en helvetes synd. men om man nu ser till filmen, ett halvår utan sex, men varje natt ligger dem i samma säng, umgås dagligen och har ett barn ihop. någonstans är det en förstålig sak att steve gjorde som han gjorde. som han säger, det hände bara en gång. och om ni tänker såhär, va med eran partner i ett halvår, varje dag, varje natt, men aldrig får den där passionerade känslan och närheten som ges under sexakten.. det, gott folk, tror jag skulle vara svårare än vad ni tror. nu uppmuntrar jag INGEN att vara otrogen!!!! jag bara illustrerar filmens handling och tänker mig själv in i sveves situation. tänk er själva i den situationen, nu menar jag, tänk efter riktigt. ett halvår med er älskade, varje natt och varje dag tillsammans. men aldrig sexuell kontakt under dessa månader.
jag förövrigt hatar otrogna människor. har själv varit en utav dem och jag vet hur man sårar och hur sårad man blir av ett sånt jävla misstag. varför ha en partner när man ändå ska gå och ligga med någon annan? det finns ingen bortförklaring som är bra nog att bortförklara otrohet. jag menar, känner man ens lusten efter en annan person i de sammanhangen, borde man stanna som singel.
ett av mina ex var otrogna, ett olidligt äckligt stort antal (för att ha varit tillsammans med mig så länge som han varit). nu tänker jag inte trycka ned honom som jag gjorde förut. men känslorna jag fick varje gång ett nytt "rykte" om honom och en annan brud, grät han, skrek han och förklarade sig oskyldig. och vem litar inte på sin partner framför rykten? - jo klart man gör.
jag litade på honom. varje gång, vilket var en gång för mycket.
men jag fortsatta kämpa för hans och min skull för jag trodde efter varje gång att "det här är sista gången", men nej, en gång blev till en till, till en till och till en till. tillslut släpptes bomben, dock flera år försent. men den släpptes iallafall och jag lyckades undgå den ensamma sakn-känslan och gå min egen väg.
men det jag menar med det här är att ingen människa förtjänar att bli behandlad såhär.
vare sig din partner varit ett svin, kanske han/hon varit otrogen eller vad som helst, så menas inte det med att DU också måste vara otrogen för att ge igen eller för att göra din partner ledsen. det finns inget som kan skada en person inombords så mycket som en otrohet kan göra. tilliten till nästkommanden pojk-eller flickvänner blir sämre, svartsjukan blir värre och rädslan över att bli sårad igen blir outhärdlig.
varje natt och varje dag går man runt och undrar om ens nuvarande pojkvän är med en annan. kanske är det ett nytt nummer på hans telefon lista som han ringde igår kväll, kanske är det en ny tjej på msn som han skriver med alltför ofta eller kanske är det en ny tjej "kompis" som han umgåtts med konstigt mycket den senaste tiden. alla saker som man egentligen inte ska bry sig om, blir allt svårare och svartsjukan över små saker blir läskigt stor och förhållandet i fråga förstörs.
alla dessa men (gamla fasor som förföljer en) efter att blivit bedragen..
detta var bara de men som jag har efter att han, bedrog mig.
jag är en hemsk flickvän på grund av alla knivhugg jag fått i ryggen.
jag kan inte rå för det.
jag vill inte erkänna, men det är ju sanningen
ni förstörde mig..
i ett ensamt vägskäl ska vi finna varandra
om så det ska ta hela mitt liv
du finns där
min rätte
måste man alltid få igen för det man sagt? för just i detta nu känns det som om detta är ett straff.
om detta är ett straff, så när tar den peridoden slut? ska den hålla på tills den dagen då det blir bra? men tänk om det aldrig blir bra? ska man behöva se den där äckliga nunan varje sekund, varje minut, varje dag året ut?
detta är inget som bara jag känt. man ser det man inte vill se..
one more thing.
jag har funderat kring otrohet. det började jag fokusera på igår, när jag såg filmen sex and the city. steve, mirandas karl, var otrogen mot miranda efter ett halvårs sängliggande. varje natt, liggande tillsammans i sängen, en kyss hit och dit, sen godnatt. i ett halvår! miranda förklarade det som en "torr period". jo nå jäklar måste hon varit torr, bokstavligt. jag menar, där jag kan förstå steve. fast ändå inte! man ska aldrig vara otrogen, det är enligt mig en helvetes synd. men om man nu ser till filmen, ett halvår utan sex, men varje natt ligger dem i samma säng, umgås dagligen och har ett barn ihop. någonstans är det en förstålig sak att steve gjorde som han gjorde. som han säger, det hände bara en gång. och om ni tänker såhär, va med eran partner i ett halvår, varje dag, varje natt, men aldrig får den där passionerade känslan och närheten som ges under sexakten.. det, gott folk, tror jag skulle vara svårare än vad ni tror. nu uppmuntrar jag INGEN att vara otrogen!!!! jag bara illustrerar filmens handling och tänker mig själv in i sveves situation. tänk er själva i den situationen, nu menar jag, tänk efter riktigt. ett halvår med er älskade, varje natt och varje dag tillsammans. men aldrig sexuell kontakt under dessa månader.
jag förövrigt hatar otrogna människor. har själv varit en utav dem och jag vet hur man sårar och hur sårad man blir av ett sånt jävla misstag. varför ha en partner när man ändå ska gå och ligga med någon annan? det finns ingen bortförklaring som är bra nog att bortförklara otrohet. jag menar, känner man ens lusten efter en annan person i de sammanhangen, borde man stanna som singel.
ett av mina ex var otrogna, ett olidligt äckligt stort antal (för att ha varit tillsammans med mig så länge som han varit). nu tänker jag inte trycka ned honom som jag gjorde förut. men känslorna jag fick varje gång ett nytt "rykte" om honom och en annan brud, grät han, skrek han och förklarade sig oskyldig. och vem litar inte på sin partner framför rykten? - jo klart man gör.
jag litade på honom. varje gång, vilket var en gång för mycket.
men jag fortsatta kämpa för hans och min skull för jag trodde efter varje gång att "det här är sista gången", men nej, en gång blev till en till, till en till och till en till. tillslut släpptes bomben, dock flera år försent. men den släpptes iallafall och jag lyckades undgå den ensamma sakn-känslan och gå min egen väg.
men det jag menar med det här är att ingen människa förtjänar att bli behandlad såhär.
vare sig din partner varit ett svin, kanske han/hon varit otrogen eller vad som helst, så menas inte det med att DU också måste vara otrogen för att ge igen eller för att göra din partner ledsen. det finns inget som kan skada en person inombords så mycket som en otrohet kan göra. tilliten till nästkommanden pojk-eller flickvänner blir sämre, svartsjukan blir värre och rädslan över att bli sårad igen blir outhärdlig.
varje natt och varje dag går man runt och undrar om ens nuvarande pojkvän är med en annan. kanske är det ett nytt nummer på hans telefon lista som han ringde igår kväll, kanske är det en ny tjej på msn som han skriver med alltför ofta eller kanske är det en ny tjej "kompis" som han umgåtts med konstigt mycket den senaste tiden. alla saker som man egentligen inte ska bry sig om, blir allt svårare och svartsjukan över små saker blir läskigt stor och förhållandet i fråga förstörs.
alla dessa men (gamla fasor som förföljer en) efter att blivit bedragen..
detta var bara de men som jag har efter att han, bedrog mig.
jag är en hemsk flickvän på grund av alla knivhugg jag fått i ryggen.
jag kan inte rå för det.
jag vill inte erkänna, men det är ju sanningen
ni förstörde mig..
i ett ensamt vägskäl ska vi finna varandra
om så det ska ta hela mitt liv
du finns där
min rätte
fördjupning inom allt
pappa. min kära älskade pappa! han fick mig att minnas. jag har också dumpat. mitt första, 10 månader långa (seriösa) förhållande. jag dumpade honom. hans tårfyllda ögon, svaga läten och böner över att få en andra chans. han gick ut genom min dörr gråtandes, jag minns det som igår. jag kände mig som en skurk, jag hade tagit en persons hjärta och kastat det rakt in i väggen, blod överallt, hans hjärta hade gått sönder mitt framför ögonen på mig.. jag trodde han förstod och att min första dumpning ändå gått väga.
men det visade sig vara helt fel av mig. för när jag minst anar det kommer han in igen, lika ledsen, men med ett smärre leende på läpparna. i hans hand har en en låda chocklad och en bukett röda rosor i den andra. jag kunde inte se honom såhär undergiven.. jag kände mig hemsk. men inget kunde ändra mitt beslut.
jag som trodde att jag aldrig varit skurken som krossat hjärtan. men det hade jag visst..
och jag förstår varför folk kan uppfatta en dumpning som hemsk, men tänk efter?
kan en människa styra sina känslor för en annan persons skull? - nej
vi måste, även om det är svårt ibland och i vissa fall, nästan omöjligt, se till de ljusa i det vi haft med den personen. jag känner dock en smärre ilska över mina ex och mina gamla förhållanden för det har sagts för mycket som inte var sant och jag har gått med falska förhoppningar alldeles för mycket! killarna var guld värda men deras handlingar och deras personligheter i "pojkväns"- rollen var det värsta jag varit med om.
liksom, dumpningar är en drastisk sak som människor måste göra för att själva finna den rätta. för man kan aldrig vara säker i den här åldern att man funnit den rätta.
det jag menar är att vi kan inte styra en människas känslor åt motsatt håll än vad den personen känner.
även om vi är kär i den personen i fråga är det väl ändå inte bekvämt att vara tillsammans med den personen om han/hon inte är kär tillbaka? hur svårt det än kan vara.
vi måste släppa taget om det vi i dax läget kallar kärlek, jag föredrar att inte kalla det något alls. för i mitt huvud existerar inte ordet kärlek på samma sätt som i många andras.
tillbaka till mig och min kärlekssyn.. suck
jag ser kärlek som att vara kär i någon = tycka om någon. många människor som definerar sig själva som kära i dax läget beskriver det ungefär såhär : jag kan inte leva utan honom/henne, han/hon är mitt allt, jag kommer aldrig älska någon som jag älskar han/hon, han/hon är mitt liv, jag älskar dig.
det där är stora ord utan innebörd! varför i helvete måste ni (vi) ljuga varandra upp i ansiktet? sure att känslan av kärlek är just den känslan som orden beskriver. men hur kommer det sig då att vi till nästkommande pojk- eller flickvän säger samma sak? det betyder att orden du ifråga sa till exet, inte hade så stor innebörd ändå? du sa det för att du var kär. JA
sluta säg sånt där. man blir bara sårad när det visar sig att dagen efter en kille/tjej sagt att du är personen som han/hon vill dela sitt liv med, så ligger han/hon i en säng och knullar en annan som han/hon definerar som "den rätta" IGEN!
kan man inte, egentligen, sluta säga ord som vi inte ens vet innebörden av? jag har sagt alltför mycket i mina dar. två av mina ex pojkvänner har fått orden "du är den rätta och jag kan inte leva utan dig". tre av dem "jag älskar dig". jag älskar dig jag älskar dig, varför?! ni kanske inte brydde er om vad orden menades och folk som just nu läser min blogg kanske inte bryr sig om ex som sagt jag älskar dig. men JAG GÖR!
jag tänker utelämna mig själv nu och en känsla jag fick en gång. sms.. ett förhållande som jag hade, jag ville inte rusa fram, jag kände att orden jag älskar dig inte fanns i min värld och jag tänkte att för första gången ska jag inte låta ord få beskriva mina känslor. men då kom en natt, ett sms hade skickats. jag vaknade på morgonen och såg det "jag älskar iaf dig gumman."
för första gången kände jag att det fanns något bakom de där bokstäverna. att det inte bara var ord. när känslan var där och jag såg smset, bubblade det i hela mig. för första jävla gången.. synd att det visade sig bara vara ynka bokstäver utan innebörd...
jag hatar starka kärleks ord.
jag skulle krossa varje ord om jag kunnat eller försökt få människor att inte använda orden i såååå felaktiga sammanhang.
fråga era föräldrar, dem vet vad kärlek är, och de vet innebörden av orden. jag älskar dig, är något de sagt till varandra inför gud. de har givit sina löften och lovat varandra evig kärlek och tillit.
vi därimot, vi säger det dagligen, till vem fan som helst...
dumpning, kärlek, utelämning av mig själv, hat mot kärleks ord = dagens blogg
detta blev ett sjuhelsike lång blogg och jag förstår att den är/var jobbig att läsa
förlåt mig.
jag är bara kärlekens största fiende idag.
imorgon är det nog bättre.
puss
vägskälets slut skiljer oss åt
närmare än vindens sus kommer vi inte
vi är ensamma krigare
ensamma, bokstavligt *
men det visade sig vara helt fel av mig. för när jag minst anar det kommer han in igen, lika ledsen, men med ett smärre leende på läpparna. i hans hand har en en låda chocklad och en bukett röda rosor i den andra. jag kunde inte se honom såhär undergiven.. jag kände mig hemsk. men inget kunde ändra mitt beslut.
jag som trodde att jag aldrig varit skurken som krossat hjärtan. men det hade jag visst..
och jag förstår varför folk kan uppfatta en dumpning som hemsk, men tänk efter?
kan en människa styra sina känslor för en annan persons skull? - nej
vi måste, även om det är svårt ibland och i vissa fall, nästan omöjligt, se till de ljusa i det vi haft med den personen. jag känner dock en smärre ilska över mina ex och mina gamla förhållanden för det har sagts för mycket som inte var sant och jag har gått med falska förhoppningar alldeles för mycket! killarna var guld värda men deras handlingar och deras personligheter i "pojkväns"- rollen var det värsta jag varit med om.
liksom, dumpningar är en drastisk sak som människor måste göra för att själva finna den rätta. för man kan aldrig vara säker i den här åldern att man funnit den rätta.
det jag menar är att vi kan inte styra en människas känslor åt motsatt håll än vad den personen känner.
även om vi är kär i den personen i fråga är det väl ändå inte bekvämt att vara tillsammans med den personen om han/hon inte är kär tillbaka? hur svårt det än kan vara.
vi måste släppa taget om det vi i dax läget kallar kärlek, jag föredrar att inte kalla det något alls. för i mitt huvud existerar inte ordet kärlek på samma sätt som i många andras.
tillbaka till mig och min kärlekssyn.. suck
jag ser kärlek som att vara kär i någon = tycka om någon. många människor som definerar sig själva som kära i dax läget beskriver det ungefär såhär : jag kan inte leva utan honom/henne, han/hon är mitt allt, jag kommer aldrig älska någon som jag älskar han/hon, han/hon är mitt liv, jag älskar dig.
det där är stora ord utan innebörd! varför i helvete måste ni (vi) ljuga varandra upp i ansiktet? sure att känslan av kärlek är just den känslan som orden beskriver. men hur kommer det sig då att vi till nästkommande pojk- eller flickvän säger samma sak? det betyder att orden du ifråga sa till exet, inte hade så stor innebörd ändå? du sa det för att du var kär. JA
sluta säg sånt där. man blir bara sårad när det visar sig att dagen efter en kille/tjej sagt att du är personen som han/hon vill dela sitt liv med, så ligger han/hon i en säng och knullar en annan som han/hon definerar som "den rätta" IGEN!
kan man inte, egentligen, sluta säga ord som vi inte ens vet innebörden av? jag har sagt alltför mycket i mina dar. två av mina ex pojkvänner har fått orden "du är den rätta och jag kan inte leva utan dig". tre av dem "jag älskar dig". jag älskar dig jag älskar dig, varför?! ni kanske inte brydde er om vad orden menades och folk som just nu läser min blogg kanske inte bryr sig om ex som sagt jag älskar dig. men JAG GÖR!
jag tänker utelämna mig själv nu och en känsla jag fick en gång. sms.. ett förhållande som jag hade, jag ville inte rusa fram, jag kände att orden jag älskar dig inte fanns i min värld och jag tänkte att för första gången ska jag inte låta ord få beskriva mina känslor. men då kom en natt, ett sms hade skickats. jag vaknade på morgonen och såg det "jag älskar iaf dig gumman."
för första gången kände jag att det fanns något bakom de där bokstäverna. att det inte bara var ord. när känslan var där och jag såg smset, bubblade det i hela mig. för första jävla gången.. synd att det visade sig bara vara ynka bokstäver utan innebörd...
jag hatar starka kärleks ord.
jag skulle krossa varje ord om jag kunnat eller försökt få människor att inte använda orden i såååå felaktiga sammanhang.
fråga era föräldrar, dem vet vad kärlek är, och de vet innebörden av orden. jag älskar dig, är något de sagt till varandra inför gud. de har givit sina löften och lovat varandra evig kärlek och tillit.
vi därimot, vi säger det dagligen, till vem fan som helst...
dumpning, kärlek, utelämning av mig själv, hat mot kärleks ord = dagens blogg
detta blev ett sjuhelsike lång blogg och jag förstår att den är/var jobbig att läsa
förlåt mig.
jag är bara kärlekens största fiende idag.
imorgon är det nog bättre.
puss
vägskälets slut skiljer oss åt
närmare än vindens sus kommer vi inte
vi är ensamma krigare
ensamma, bokstavligt *
mikaela rietz - kvinnan som vill grabba tag om min stjärt
jag har sagt det förut och jag säger det igen.
mikaela är jag, jag är mikaela
vi är själsfrändet enligt min mening för jag menar, finns det några människor på denna planet som är så lika som hon och jag? - nope.
hon är en sån här "once in a life time"- person, alltså en person man bara hittar en gång i livet.
och jag hittade henne för ett år sen, men om man ser hennes och mins relation nu kan man tro att vi känt varandra sen barndomsben.
men nej, det vara bara love at the first sight helt enkelt hehe :D
finns ingen jag skulle ersätta mikaela med
för ingen skulle kunna vara så go som hon är
baby, du är för bra för att vara sann!
skillnaden
nu må många tycka att jag är störd och idiotisk och många förstår min tanke.
men såhär är det. vi går runt och kallar folk players, för att folk "byter" partners. men har ni tänkt på vad vi säger när våran bästa kompis kommer en dag på skolan och berättar att det är slut mellan henne och hennes kille men när hon också säger att hon träffat en ny? det vi kommer och säger så är: åh vad bra att du går vidare.
eller något i den stilen. men varför säger vi så? är inte hon/ han lika mycket player som vem som helst annars som "byter" partner? detta är dubbel moral från min sida. för jag har nyligen skrivit om players och deras sätt att vara. men jag har tänkt djupare nu och det är fel.
man måste skilja på player och lätt förälskade människor. det kan låta sjukt men det är precis så det är.
JAG är en lätt förälskad människa. men jag kan inte anse mig själv som player? (eran personliga åsikt om ni tycker att jag är det eller ej kan ni hålla för er själva) men till mitt försvar så måste jag säga såhär. jag har älskat/tyckt om (jag anser att man ska ta det lungt med orden "jag älskar dig") alla mina pojkvänner hur mycket som helst. MEN jag har också gått vidare oändligt snabbt ifrån de förhållanderna. och det är såhär att jag är en person som saknar kärleken, jag blir kär i kärleken när jag väl har den att jag lägger mig i en smärre deperition när jag förlorar den att jag har en tendens att just DÅ träffa någon, umgås (som vänner) och helt utan anledning bli kär. jag vet inte om jag blir kär i den känslan av att bara ha någon eller om jag blir kär i personen i fråga. men varm i hela kroppen blir jag såfort personen i fråga kysser mig, kramar mig eller liknande.
och såhär har det blivit efter alla mina ex förhållanden, men jag kan fortfarande inte säga att jag playat någon av mina ex, för när jag hade dem, var de hela min värld och jag hade verkligen starka känslor för personerna i fråga.
men saken är den att jag faller för intressanta människor, de som visar sig kunna öppna sig, de som visar sig intresserade och de som visar sig vara BRA. just i mitt fall har killarna verkat underbara men kanske öppnat sig lite FÖR mycket och därmed visat sitt rätta och inte alltför braiga jag. men hur som helst.
jag menar de att vi måste se skillnad mellan personer innan vi dömer ut dem. players och lättförälskade människor tycker JAG är två olika saker.
nu kan man definera vilken "box" men ska tillhöra också. för de finns lättförälskade människor som beteer sig som players också.. tro mig, jag har haft att göra med en.
men nog om det.
nu ska jag ut med min hund.
jag ser dig varje dag trots att jag verkligen inte vill
varje dag
du förföljer mig harmlöst utan att veta att du skadar mig
du ger mig en emotionell kallpust varje gång du går förbi
en vindpust fylld av hatkärlek
jag kan inte kontrollera mig snart
jag kommer få ett nervöst sammanbrott
men såhär är det. vi går runt och kallar folk players, för att folk "byter" partners. men har ni tänkt på vad vi säger när våran bästa kompis kommer en dag på skolan och berättar att det är slut mellan henne och hennes kille men när hon också säger att hon träffat en ny? det vi kommer och säger så är: åh vad bra att du går vidare.
eller något i den stilen. men varför säger vi så? är inte hon/ han lika mycket player som vem som helst annars som "byter" partner? detta är dubbel moral från min sida. för jag har nyligen skrivit om players och deras sätt att vara. men jag har tänkt djupare nu och det är fel.
man måste skilja på player och lätt förälskade människor. det kan låta sjukt men det är precis så det är.
JAG är en lätt förälskad människa. men jag kan inte anse mig själv som player? (eran personliga åsikt om ni tycker att jag är det eller ej kan ni hålla för er själva) men till mitt försvar så måste jag säga såhär. jag har älskat/tyckt om (jag anser att man ska ta det lungt med orden "jag älskar dig") alla mina pojkvänner hur mycket som helst. MEN jag har också gått vidare oändligt snabbt ifrån de förhållanderna. och det är såhär att jag är en person som saknar kärleken, jag blir kär i kärleken när jag väl har den att jag lägger mig i en smärre deperition när jag förlorar den att jag har en tendens att just DÅ träffa någon, umgås (som vänner) och helt utan anledning bli kär. jag vet inte om jag blir kär i den känslan av att bara ha någon eller om jag blir kär i personen i fråga. men varm i hela kroppen blir jag såfort personen i fråga kysser mig, kramar mig eller liknande.
och såhär har det blivit efter alla mina ex förhållanden, men jag kan fortfarande inte säga att jag playat någon av mina ex, för när jag hade dem, var de hela min värld och jag hade verkligen starka känslor för personerna i fråga.
men saken är den att jag faller för intressanta människor, de som visar sig kunna öppna sig, de som visar sig intresserade och de som visar sig vara BRA. just i mitt fall har killarna verkat underbara men kanske öppnat sig lite FÖR mycket och därmed visat sitt rätta och inte alltför braiga jag. men hur som helst.
jag menar de att vi måste se skillnad mellan personer innan vi dömer ut dem. players och lättförälskade människor tycker JAG är två olika saker.
nu kan man definera vilken "box" men ska tillhöra också. för de finns lättförälskade människor som beteer sig som players också.. tro mig, jag har haft att göra med en.
men nog om det.
nu ska jag ut med min hund.
jag ser dig varje dag trots att jag verkligen inte vill
varje dag
du förföljer mig harmlöst utan att veta att du skadar mig
du ger mig en emotionell kallpust varje gång du går förbi
en vindpust fylld av hatkärlek
jag kan inte kontrollera mig snart
jag kommer få ett nervöst sammanbrott
tuppjuck
en tupp + en höna + ett juck = ett tuppjuck = ett ägg
i lördags sa min farmor: nu ska jag ta mig ett tuppjuck
vilket visade sig vara ett ägg. jag skrattade så jag trodde jag skulle dö.
nu sitter jag och tänker på en sak. jag är ganska konstig av mig. min lillasyster är 14, hon har aldrig haft en kille. när jag var 14 hade jag varit tillsammans med en kille i ett halv år och innan det hade jag varit tillsammans med en kille någon månad. det är sjukt hur olika jag och min syster är. jag var och är alltid den framfusiga tjejen med många killkompisar medan min lillasyster fortfarande är rädd för killbaciller, ungefär. inte för att jag vill att hon ska gå i mina fotspår, för jag ser hellre att hon håller sig ifrån killar, så att hon slipper hamna i de situationer jag varit i. jag menar bara att det är sjukt hur mycket jag varit med om redan som hon inte ens fått in vittringen på. exempelvis killar, sex och alkohol. fast jag är bara stolt över min syster att hon inte är en sådan fjortis unge som tror de är något att stå nere på torget med sina coola gäng en fredags kväll och tjuv röka. jag menar vad är nöjet med att börja röka när man är ung? är det coolt? är det snyggt att ha fet prillan i när man är 13 år? eller det kanske är ännu coolare att däcka i en buske efter att ha druckit hembränt för första gången när man är 14?
fast i dagens samhälle finns det ju ingenting som kallas självständighet utan varje jävla unge faller för detta jävla grupptryck. till och med när det handlar om sex. vad spelar det för roll om din bästa kompis har legat med 20 stycken och du bara legat med 2?! det är ingen merit att ligga med många.. men vissa anser tydligen att det är coolt, speciellt killar.
det är så sjukt. fyfan vad fjantiga alla ungar är idag.. helt allvarligt.
hur som helst, den här bloggen började med att jag och min syster är olika. men jag är stolt att hon inte är som jag! hon är självständig. och jag älskar henne för att hon inte går samma jävla felaktiga väg som jag gick. min syster, ida östman, jag älskar dig.
tack för att du inte är som alla andra
va stolt att du är den du är
i lördags sa min farmor: nu ska jag ta mig ett tuppjuck
vilket visade sig vara ett ägg. jag skrattade så jag trodde jag skulle dö.
nu sitter jag och tänker på en sak. jag är ganska konstig av mig. min lillasyster är 14, hon har aldrig haft en kille. när jag var 14 hade jag varit tillsammans med en kille i ett halv år och innan det hade jag varit tillsammans med en kille någon månad. det är sjukt hur olika jag och min syster är. jag var och är alltid den framfusiga tjejen med många killkompisar medan min lillasyster fortfarande är rädd för killbaciller, ungefär. inte för att jag vill att hon ska gå i mina fotspår, för jag ser hellre att hon håller sig ifrån killar, så att hon slipper hamna i de situationer jag varit i. jag menar bara att det är sjukt hur mycket jag varit med om redan som hon inte ens fått in vittringen på. exempelvis killar, sex och alkohol. fast jag är bara stolt över min syster att hon inte är en sådan fjortis unge som tror de är något att stå nere på torget med sina coola gäng en fredags kväll och tjuv röka. jag menar vad är nöjet med att börja röka när man är ung? är det coolt? är det snyggt att ha fet prillan i när man är 13 år? eller det kanske är ännu coolare att däcka i en buske efter att ha druckit hembränt för första gången när man är 14?
fast i dagens samhälle finns det ju ingenting som kallas självständighet utan varje jävla unge faller för detta jävla grupptryck. till och med när det handlar om sex. vad spelar det för roll om din bästa kompis har legat med 20 stycken och du bara legat med 2?! det är ingen merit att ligga med många.. men vissa anser tydligen att det är coolt, speciellt killar.
det är så sjukt. fyfan vad fjantiga alla ungar är idag.. helt allvarligt.
hur som helst, den här bloggen började med att jag och min syster är olika. men jag är stolt att hon inte är som jag! hon är självständig. och jag älskar henne för att hon inte går samma jävla felaktiga väg som jag gick. min syster, ida östman, jag älskar dig.
tack för att du inte är som alla andra
va stolt att du är den du är
går dagen = tråkig blogg
hur som helst så spenderades går dagen med kim! eller gårkvällen rättare sagt. och jag hatar kim :( just för att han gick till hörnett i träskor bara för att han absolut inte ville vara hemma hos sig.. envisa as han är.. fy.
hur som helst gjorde vi typ ingenting haha, eller vi gick ut och gick, vi satt vid datan och vi fixade håret på kim. igår hade han blont långt hår och posade i synnerligen poetiska poseringar. väldigt fint. dessutom såg vi bridget jones dagbok.
sen åkte han hem, eller gick, i sina fina träskor.
så det var min söndag de. nån som hade en roligare söndag än mig? he-he
snart ska jag bege mig till skolan, mamma ska skjutsa mig.
ett liv utan motgångar är inget liv
hur som helst gjorde vi typ ingenting haha, eller vi gick ut och gick, vi satt vid datan och vi fixade håret på kim. igår hade han blont långt hår och posade i synnerligen poetiska poseringar. väldigt fint. dessutom såg vi bridget jones dagbok.
sen åkte han hem, eller gick, i sina fina träskor.
så det var min söndag de. nån som hade en roligare söndag än mig? he-he
snart ska jag bege mig till skolan, mamma ska skjutsa mig.
ett liv utan motgångar är inget liv
omoget beteende
hm. detta är ett problem jag OCKSÅ har/haft. det med att killar ska visa sig så obrydda efter ett krashat förhållande. varför hålla kuken uppe när ni inte själva kan hantera den?
vissa killar tror sig vara så jäkla stora och tuffa när dom gör slut med en tjej sen aldrig pratar med henne. det är ungefär
såhär jag känner från vissa killar "åh. nu har jag testat hennes fitta, nu går jag vidare". fler som känner så? jag menar varför inte visa någon som helst känslohet till tjejen efter att man dumpat henne? om förhållandet varit bra, behöver man då vara så iskall efter och låtsas som att de förhållande man haft med varandra aldrig funnits? det är så tragiskt. det finns ett liv efter förhållanden. det är inte så att när en människa testat att vara med en annan sen gör slut = nu är vi inte en del av varandras liv längre.
JAG HATAR SÅNT.
sure om förhållandet varit skit och personerna verkligen hatar varandra.
men ibland är det bara ren okänslighet och omogenhet av killar OCH tjejer. det är fruktansvärt. jag vill kunna ha en vänskaplig framtid med mina ex (dem som är något att snacka med iaf). men vissa är så tuffa och stolta i sig själv att när de fått testat ens fitta var nog för dem.
jag önskar jag kunde göra densamma mot dem men jag hade faktiskt känslor för mina ex och för mig betydde de mer för mig än ett kortvarigt ligg.
men vissa är för högt uppsatta i sin position i killgängen att de faller för den "tuffa" sidan och istället beter sig som svin mot oss tjejer och får de coola ryktet bland killkompisarna medan vi tjejer ser honom som världens fetaste player. men vissa idioter föredrar den livsstilen och ni som nu gör det, keep it going om det nu är så nu föredrar det men ni ska veta att enligt oss tjejer är ni bara en bunt risiga ligg.
men nu säger jag inte att alla killar är såhär, för vissa kan vara underbara ex, men jag har då inte upplevt ett sånt ex än i mina dar iallafall. så jag drar den här bloggen efter mina egna erfarenheter.
jag var kär i kärleken
jag ville inte stå ensam
vissa killar tror sig vara så jäkla stora och tuffa när dom gör slut med en tjej sen aldrig pratar med henne. det är ungefär
såhär jag känner från vissa killar "åh. nu har jag testat hennes fitta, nu går jag vidare". fler som känner så? jag menar varför inte visa någon som helst känslohet till tjejen efter att man dumpat henne? om förhållandet varit bra, behöver man då vara så iskall efter och låtsas som att de förhållande man haft med varandra aldrig funnits? det är så tragiskt. det finns ett liv efter förhållanden. det är inte så att när en människa testat att vara med en annan sen gör slut = nu är vi inte en del av varandras liv längre.
JAG HATAR SÅNT.
sure om förhållandet varit skit och personerna verkligen hatar varandra.
men ibland är det bara ren okänslighet och omogenhet av killar OCH tjejer. det är fruktansvärt. jag vill kunna ha en vänskaplig framtid med mina ex (dem som är något att snacka med iaf). men vissa är så tuffa och stolta i sig själv att när de fått testat ens fitta var nog för dem.
jag önskar jag kunde göra densamma mot dem men jag hade faktiskt känslor för mina ex och för mig betydde de mer för mig än ett kortvarigt ligg.
men vissa är för högt uppsatta i sin position i killgängen att de faller för den "tuffa" sidan och istället beter sig som svin mot oss tjejer och får de coola ryktet bland killkompisarna medan vi tjejer ser honom som världens fetaste player. men vissa idioter föredrar den livsstilen och ni som nu gör det, keep it going om det nu är så nu föredrar det men ni ska veta att enligt oss tjejer är ni bara en bunt risiga ligg.
men nu säger jag inte att alla killar är såhär, för vissa kan vara underbara ex, men jag har då inte upplevt ett sånt ex än i mina dar iallafall. så jag drar den här bloggen efter mina egna erfarenheter.
jag var kär i kärleken
jag ville inte stå ensam
världslig sak
jag ser dig som en ensam själ i desperat sökande efter bekräftelse
en vilsen själ som väntar på att bli sedd av oss hjärtekrossare
jag ser dig inte som en människa, jag ser dig inte som ett ting överhuvudtaget
jag ser dig bara stående där
helt vilsen och ensam
kärleks lysten och sökande
utan minsta vittring på svar
jag ser dig
som en spegelbild
illustrationen av mig själv
helvete
jag är jävligt känslosam idag
fy vad tråkig jag känner mig
FÖRLÅT alla läsare
kärlek är skit
hur kan man förklara den perfekta människan? den perfekta pojkvännen eller den perfekta vännen? den perfekta flickvännen eller den perfekta flickan?
jag är perfekt på mitt vis. jag älskar varje steg jag tar i världen fastän jag ibland kliver riktigt snett och ibland till och med faller för en stund.
den vanligaste anledningen när vi faller eller kliver snett är pågrund av kärleken. kärlekkärlekkärlek, som ni märkt har jag en negativ bild på ordet kärlek. och anledningrna vet ni också varför, j,e,m! ja dem.
mina stora vinster i livet som lämnade mig med en jävla förlust. när jag hade vinsten i min hand, d v s dem. då var jag lyckligaste människan i världen.
idag, förstår jag inte varför jag ens blev kär? var jag ensam och ville ha tröst som jag ersatte med "kärlek" eller var jag verkligen kär? jag har faktiskt inget svar på frågan för idag, förväxlar jag mina meningar när det gäller kärlek och försöker förstå vad kärlek är. för mig är det den pirrande känslan när man ser någon speciell och den varma härliga tanken om att få ligga i just hans famn. MEN, det har visat sig att den kärleks känslan jag haft har svikit mig i slutändan. allvarligt, tror jag inte på kärlek. det är något som jag aldrig upplevt verkligt och jag känner en smärre sorg inom mig när jag måste inse att jag aldrig älskats på det sätt jag trott. det är en klump i magen må jag säga. ni som inte förstår, yttra er inte.
klart man inte kan kalla det kärlek när man är 13 år (vilket var mitt första förhållande som varade i 10 månader), men det var första gången jag ansåg mig själv kär. andra gången var jag 15 (varade i 2 år och en månad) och nu sista, tredje förhållandet var jag 16 (varade 3 månader). men alla har varit feta fails.
finns det verkligen kärlek i den här åldern? ni som hittat den, håll hårt i den. för den kommer alltför sällan, om den ens kommer.
jag älskar att se lyckliga människor.
men jag hatar att inse att jag inte är en av dem
nu orkar jag inte skriva mer om mitt skitiga kärleks liv.
kärleken kan kyssa mig i röven
bild galleri som illustrerar verkligheten
"ensam är stark"
varje människa har sin svaghet
min är att falla för fel personer
jag är perfekt på mitt vis. jag älskar varje steg jag tar i världen fastän jag ibland kliver riktigt snett och ibland till och med faller för en stund.
den vanligaste anledningen när vi faller eller kliver snett är pågrund av kärleken. kärlekkärlekkärlek, som ni märkt har jag en negativ bild på ordet kärlek. och anledningrna vet ni också varför, j,e,m! ja dem.
mina stora vinster i livet som lämnade mig med en jävla förlust. när jag hade vinsten i min hand, d v s dem. då var jag lyckligaste människan i världen.
idag, förstår jag inte varför jag ens blev kär? var jag ensam och ville ha tröst som jag ersatte med "kärlek" eller var jag verkligen kär? jag har faktiskt inget svar på frågan för idag, förväxlar jag mina meningar när det gäller kärlek och försöker förstå vad kärlek är. för mig är det den pirrande känslan när man ser någon speciell och den varma härliga tanken om att få ligga i just hans famn. MEN, det har visat sig att den kärleks känslan jag haft har svikit mig i slutändan. allvarligt, tror jag inte på kärlek. det är något som jag aldrig upplevt verkligt och jag känner en smärre sorg inom mig när jag måste inse att jag aldrig älskats på det sätt jag trott. det är en klump i magen må jag säga. ni som inte förstår, yttra er inte.
klart man inte kan kalla det kärlek när man är 13 år (vilket var mitt första förhållande som varade i 10 månader), men det var första gången jag ansåg mig själv kär. andra gången var jag 15 (varade i 2 år och en månad) och nu sista, tredje förhållandet var jag 16 (varade 3 månader). men alla har varit feta fails.
finns det verkligen kärlek i den här åldern? ni som hittat den, håll hårt i den. för den kommer alltför sällan, om den ens kommer.
jag älskar att se lyckliga människor.
men jag hatar att inse att jag inte är en av dem
nu orkar jag inte skriva mer om mitt skitiga kärleks liv.
kärleken kan kyssa mig i röven
bild galleri som illustrerar verkligheten
"ensam är stark"
varje människa har sin svaghet
min är att falla för fel personer
BILD BLOGG + ytlighet
jag ska skriva lite sen lägga in lite bilder som jag fotat idag. blandannat stod jag i vattnet och höll på att frysa rumpan av mig! allt för ett bra foto (som jag inte ens tyckte blev speciellt bra, tyvärr)
måste bara säga en sak innan bilderna kommer och det är att vi är förbannat ytliga. alla människor! men jag menar se er omkring. finns det en enda människa i världen som INTE är ytlig? vi snackade idag några i min klass och då frågade vi några killar hur de skulle välja ifall det träffat världens snyggaste och jag menar stans mest eftertraktade tjej, men det visat sig att hon är helt järndöd, HELT järndöd och allmänt dum i huvudet eller träffat en någorlunda okej tjej, inte alls speciell och verkligen ingen babe, men hon har ett hjärta av guld och kan räknas som världens snällaste, vem skulle ni välja? det är jävligt svårt. för vi ser ju människan med ögonen först men känner med hjärtat sen. frågan är svår. ett typiskt bevis på att vi är ytliga.
och en sak till, vi behöver inte känna vår partner. jag menar alltså såhär, även om man varit tillsammans med en person ett antal månader behöver vi inte känna personen. vi kan göra en bild om hur VI uppfattar personen och hur VI ser den, men personen i fråga kan vara en helt annan person innanför de han/hon visat oss. och det är faktiskt sanna ord. pojkvänner är inte samma sak som POJK VÄNNER och flickvänner är inte samma sak som FLICK VÄNNER. de kan vara så annorlunda mot sin partner och helt byta personlighet. det vet inte vi. vi ser bara den vi är tillsammans med. men bakom kan det finnas en helt annan, en helt ny och i sanningens ord, den rikiga personen i fråga. jag hatar det.
BILD BLOGG
du hindrar mig från kärleken
du stängde in mig i en ensam vrå
måste bara säga en sak innan bilderna kommer och det är att vi är förbannat ytliga. alla människor! men jag menar se er omkring. finns det en enda människa i världen som INTE är ytlig? vi snackade idag några i min klass och då frågade vi några killar hur de skulle välja ifall det träffat världens snyggaste och jag menar stans mest eftertraktade tjej, men det visat sig att hon är helt järndöd, HELT järndöd och allmänt dum i huvudet eller träffat en någorlunda okej tjej, inte alls speciell och verkligen ingen babe, men hon har ett hjärta av guld och kan räknas som världens snällaste, vem skulle ni välja? det är jävligt svårt. för vi ser ju människan med ögonen först men känner med hjärtat sen. frågan är svår. ett typiskt bevis på att vi är ytliga.
och en sak till, vi behöver inte känna vår partner. jag menar alltså såhär, även om man varit tillsammans med en person ett antal månader behöver vi inte känna personen. vi kan göra en bild om hur VI uppfattar personen och hur VI ser den, men personen i fråga kan vara en helt annan person innanför de han/hon visat oss. och det är faktiskt sanna ord. pojkvänner är inte samma sak som POJK VÄNNER och flickvänner är inte samma sak som FLICK VÄNNER. de kan vara så annorlunda mot sin partner och helt byta personlighet. det vet inte vi. vi ser bara den vi är tillsammans med. men bakom kan det finnas en helt annan, en helt ny och i sanningens ord, den rikiga personen i fråga. jag hatar det.
BILD BLOGG
du hindrar mig från kärleken
du stängde in mig i en ensam vrå
tråkigt blogg, i know
jag måste bara få skriva att under alla mina år som förhållande tjej. vilket varit alla år sen jag gick i 7an. mitt kortaste förhållande varade 3 månader och mitt längsta 2 år och någon månad. men jag menar, idag på lunchen satt vi och snackade, jag fridi och lovisa. och jag kom fram till att jag inte har ett enda jävla förhållande som jag kan se tillbaka till och glädjas över något. 2 av killarna var otrogna, alldeles för många gånger och en var bara allmänt player om man ser det från nuet (då var han perfekt). men jag menar, alla har någonting bra att se ur sina ex förhållanden men inte jag! alltid har jag blivit sårad eller sviken på ett eller annat sätt. jag visar dem inget annat än mig själv och till en början älskar dem mig, sen tar dem mig för givet och tror att jag är sorten som de kan kasta bort och ta tillbaka när de vill. jag är så trött på att killar OCH tjejer inte tänker.
jag tycker inte illa om mina ex nu. kanske visar det så, men det är inte den synen jag ser på dem. de är underbara killar, bara usla pojkvänner, iallafall mot mig. nu kanske de inte tyckte jag var världens bästa heller. vilket jag verkligen inte är! jag har fler brister än de flesta, det vet jag om. men jag har ändå inte kunnat förstå varför JAG av alla jävla människor ska behöva bli den playade?
jag är ingen tras docka.
därför är mitt liv nu ensamt, jävligt ensam och jag tänker ha det så. nu sitter jag verkligen inte och ber om någon symati tröst eller medlidande utan jag behöver bara få skriva av mig och klargöra för mig själv att jag inte haft något sånt här "perfect relationchip" någonsin!
jag menar, klart jag inte träffar den rätta nu när jag är 17 jäkla år. men ett förhållande med lite minnes värda BRA stunder borde jag fått? men nej..
e,j,m
bra stunder, värdelösa minnen
tack för mig
kommer en roligare blogg sen, jag lovar!
jag är lycklig som jag är
mina hjältar
jag måste få säga ett par rader
eller egentligen ett antar många rader skulle jag tro att det blir
men idag, satt jag och min mamma och talade kring killar, kring förhållanden och kring föräldra relationer.
och jag måste få säga att jag har världens bästa mamma och pappa. de är mina bästa vänner.
finns det någon mamma som helt utan anledning sätter sig bland grenar i en skog, spärrar upp ögonen och grimaserar och skriker "JAG ÄR ETT SKOGS MONSTER"?
min mamma gör det, och jag älskar henne för hennes barnslighet. hon får en att le och är enligt mig, den perfekta mamman och hon är min mamma, vilket är underbart! klart vi bråkar, men inte ofta. vilket är skönt. men när vi väl bråkar kan det ofta gå en dag eller två innan vi pratar igen, vilket är jobbigt. för innerst inne hatar jag att bråka med min mamma. usch!
pappa är helt klart den bästa pappan. dock att jag pratar killar och problem mesta dels med mamma men pappa är bra till så mycket annat! han finns alltid där och han är den lättsamma av mina föräldrar. bråkar nästan aldrig med pappa, vilket nog har med att göra att pappa nästan aldrig lägger sig i i onödan. det älskar jag honom för.
JAG ÄLSKAR MINA FÖRÄLDRAR.
igår, knäppte vi kort till min kalender. jag hade ingen idé på vad jag skulle ha för tema och då kommer min mamma med förslaget att jag kunde göra en kalender med bara hon. men jag tackade nej till erbjudandet men istället kom vi på att vi skulle göra en kalender med kärleks foton på mamma och pappa. bilderna blev helt perfekta och jag hade jätte roligt när jag fotade dem! mamma sprang runt som en dagis unge och kramade träd, pappa släpades efter som en svans. men vi hade jätte roligt och bilderna blev jätte fina.
här kommer ett smakprov
ni är underbara
svikare, players och nötskal
jag har alldeles för stor erfarenhet av dem.
jag menar, en kille ska väl vara ärlig, precis så som dem vill bli behandlade av oss? varför är det så svart ibland att säga sanningen istället för att stå och ljuga om så underbart hoppfulla saker och sedan krossa våra tjejers hjärtan? lever ni på att se tjejers tårar rinna eller?
jag menar. ibland tappar man känslor, ibland är man otrogen, ibland sviker man utan anledning, ibland funkar man helt enkelt inte tillsammans. det är anledningar som leder till de flesta som gör slut. men varför, istället för att säga som det är: jag känner ingenting för dig längre eller jag har känslor för en annan". istället kommer ni och säger: jag älskar dig så jävla mycket, det är inte dig, det är mig. jag orkar inte ha tjej just nu"
BLABLABLA.
kom med sanningen, vilket gäller tjejer också. ibland vill man vara själv och det kan låta exakt så som mitt andra exempel. men oftast förvränger vi orden för att inte såra personen som vi dumpar. men tänk efter lite, sårar vi inte den personen mer när den får veta att den som gjorde slut har en ny tjej direkt efter? jag menar vi är jävligt rädda att såra personer men vi sårar mer när vi ger varandra hopp om ett lyckat slut fastän vi innerst inne kanske vet att det aldrig kommer bli vi två igen.
jag har upplevt det allt för många gånger och jag har haft turen att slutet på mina förhållanden har slutat i ett fett bråk, vi har hatat varandra i en period, skaffat ny flickvän- eller pojkvän, sen börjat prata igen som om inget har hänt (som vänner). det är rätt soft. men jag har också varit med om EXAKT det jag skrivit ovanför. killar som förvränger varje litet ord och får hela dumpnings ritualen att låta som en bön till gud förfan, förvrängda ord och massa lögner för att inte såra mig. istället gick jag vecka på vecka och trodde hoppet fanns att han skulle komma tillbaka och att jag var den där "tjejen jag vill dela mitt liv med", som han då sa till mig.
och ja, jag blev världens mest sårade person fast med ett hopp som var på 100000000 %, han förstörde allt när jag fick veta att anledningen var en gammal flamma.
hur som helst
killar och tjejer är nötskal när det gäller att dumpa varandra
säg som det är istället för att förvränga historien och göra dumpningen ännu värre i slutändan. ni sårar bara varandra om ni ger varandra kärleks bekräftelser under själva dumpningen. en dumpning är ett bevis på att flammorna slutat brinna eller att sveket blev för stort. gör ingen stor grej av det! vi är 17 år, vi har hela världen att utforska. fäst er inte vid en person utan lev istället. när ska ni annars leva? ett förhållande kommer ni hitta, ett som jag lovar, är 100000 gånger bättre än det förra.
tack för mig.
mina ex är nötskal
fri som en fågel
jag menar, en kille ska väl vara ärlig, precis så som dem vill bli behandlade av oss? varför är det så svart ibland att säga sanningen istället för att stå och ljuga om så underbart hoppfulla saker och sedan krossa våra tjejers hjärtan? lever ni på att se tjejers tårar rinna eller?
jag menar. ibland tappar man känslor, ibland är man otrogen, ibland sviker man utan anledning, ibland funkar man helt enkelt inte tillsammans. det är anledningar som leder till de flesta som gör slut. men varför, istället för att säga som det är: jag känner ingenting för dig längre eller jag har känslor för en annan". istället kommer ni och säger: jag älskar dig så jävla mycket, det är inte dig, det är mig. jag orkar inte ha tjej just nu"
BLABLABLA.
kom med sanningen, vilket gäller tjejer också. ibland vill man vara själv och det kan låta exakt så som mitt andra exempel. men oftast förvränger vi orden för att inte såra personen som vi dumpar. men tänk efter lite, sårar vi inte den personen mer när den får veta att den som gjorde slut har en ny tjej direkt efter? jag menar vi är jävligt rädda att såra personer men vi sårar mer när vi ger varandra hopp om ett lyckat slut fastän vi innerst inne kanske vet att det aldrig kommer bli vi två igen.
jag har upplevt det allt för många gånger och jag har haft turen att slutet på mina förhållanden har slutat i ett fett bråk, vi har hatat varandra i en period, skaffat ny flickvän- eller pojkvän, sen börjat prata igen som om inget har hänt (som vänner). det är rätt soft. men jag har också varit med om EXAKT det jag skrivit ovanför. killar som förvränger varje litet ord och får hela dumpnings ritualen att låta som en bön till gud förfan, förvrängda ord och massa lögner för att inte såra mig. istället gick jag vecka på vecka och trodde hoppet fanns att han skulle komma tillbaka och att jag var den där "tjejen jag vill dela mitt liv med", som han då sa till mig.
och ja, jag blev världens mest sårade person fast med ett hopp som var på 100000000 %, han förstörde allt när jag fick veta att anledningen var en gammal flamma.
hur som helst
killar och tjejer är nötskal när det gäller att dumpa varandra
säg som det är istället för att förvränga historien och göra dumpningen ännu värre i slutändan. ni sårar bara varandra om ni ger varandra kärleks bekräftelser under själva dumpningen. en dumpning är ett bevis på att flammorna slutat brinna eller att sveket blev för stort. gör ingen stor grej av det! vi är 17 år, vi har hela världen att utforska. fäst er inte vid en person utan lev istället. när ska ni annars leva? ett förhållande kommer ni hitta, ett som jag lovar, är 100000 gånger bättre än det förra.
tack för mig.
mina ex är nötskal
fri som en fågel
HAHAAA
jag tror jag dör, helt allvarligt.
igår var en ös kväll.
jag fick ut vad jag ville av kvällen
jag kom på en fest där jag inte var inbjuden haha
jag drack och hade as roligt medan festhavaren ville ha ut mig därifrån
jag träffade underbart folk
jag hade så jävla ös
jag fick dig att skämmas, göra bort dig, förudmjuka dig själv
YES
fast. jag fick mig själv att se ut som en idiot också
men sånt händer ibland :)
jag hade jävligt roligt igår
trots alla konsekvenser
VILKEN JÄVLA KVÄLL SÄGER JAG BARA!
ikväll är det klassferre och jag ska supa skallen av mig, WOHO
du är en pppppppplaja!
haha
igår var en ös kväll.
jag fick ut vad jag ville av kvällen
jag kom på en fest där jag inte var inbjuden haha
jag drack och hade as roligt medan festhavaren ville ha ut mig därifrån
jag träffade underbart folk
jag hade så jävla ös
jag fick dig att skämmas, göra bort dig, förudmjuka dig själv
YES
fast. jag fick mig själv att se ut som en idiot också
men sånt händer ibland :)
jag hade jävligt roligt igår
trots alla konsekvenser
VILKEN JÄVLA KVÄLL SÄGER JAG BARA!
ikväll är det klassferre och jag ska supa skallen av mig, WOHO
du är en pppppppplaja!
haha
blä
kräk.
äckliga vidriga kräkiga känsla
jag hatar att du fick mig på fall
är bara så arg...
jag är för snäll mot dig
jag önskar jag kunde bry mig mindre
jag hatar att du betyder såhär mycket för mig
jag behöver någon
inte bokstavligt
jag bara behöver någon
bara för en stund
någon som kan få mig på andra tankar
äckliga vidriga kräkiga känsla
jag hatar att du fick mig på fall
är bara så arg...
jag är för snäll mot dig
jag önskar jag kunde bry mig mindre
jag hatar att du betyder såhär mycket för mig
jag behöver någon
inte bokstavligt
jag bara behöver någon
bara för en stund
någon som kan få mig på andra tankar
malin är arg
malin är arg på johan palm. ni vet han den där lilla söta, helt oemoståndligt fräna och orginella grabben med egen stil. Ja exakt han. malin gillar inte honom. jag tycker malin är smått störd, ta det inte personligt nu malin! men han är frän, det kan man inte säga emot! tur att jag har linda på min sida! johan palm in our hearts forever. malin, du kan ta din lars... blä! hehe
och ni som är aningen trögtänkta och tror att jag är arg på malin och menar att hon är störd. ni borde kolla huvudinnehållet. jag bara skojar med henne, bara för att jag är så ofantligt rolig. puss
NU sitter vi än en dag och klankar ner på en viss blond bella. och ja, hon är blond. blond till håret och blond till sättet.
jag kan dra ett blondin skämt som jag kom på att tänka på nu, gammalt eller ej. jag skrattade när pappa sa det igår.
En blondin till en annan
- Jag gjorde ett graviditets test igår..
Då svarar den andra blondinen
- åh. Var det många svåra frågor?
jag skrattar varje gång
plus att jag förknippar det dumma och blonda med en viss blondin bella.
och ja! jag är blond jag också. kanske lite dubbel moral att dra ett blondin skämt då men
roligt är det!
HEJDÅ
jag är trött på att tänka på dig
du är konstant i mitt huvud fastän jag egentligen är tankelös
om man säger såhär
jag tänker på att jag inte ska tänka på dig
åh det låter sjukt men det är precis så det är!
om jag kunde ta ett sudd och sudda bort dig
från jordens yta, hade jag gjort det
eller så hade jag spolat tillbaka tiden
hur som helst hade jag ändrat nuet
på ett eller annat sätt.......
och ni som är aningen trögtänkta och tror att jag är arg på malin och menar att hon är störd. ni borde kolla huvudinnehållet. jag bara skojar med henne, bara för att jag är så ofantligt rolig. puss
NU sitter vi än en dag och klankar ner på en viss blond bella. och ja, hon är blond. blond till håret och blond till sättet.
jag kan dra ett blondin skämt som jag kom på att tänka på nu, gammalt eller ej. jag skrattade när pappa sa det igår.
En blondin till en annan
- Jag gjorde ett graviditets test igår..
Då svarar den andra blondinen
- åh. Var det många svåra frågor?
jag skrattar varje gång
plus att jag förknippar det dumma och blonda med en viss blondin bella.
och ja! jag är blond jag också. kanske lite dubbel moral att dra ett blondin skämt då men
roligt är det!
HEJDÅ
jag är trött på att tänka på dig
du är konstant i mitt huvud fastän jag egentligen är tankelös
om man säger såhär
jag tänker på att jag inte ska tänka på dig
åh det låter sjukt men det är precis så det är!
om jag kunde ta ett sudd och sudda bort dig
från jordens yta, hade jag gjort det
eller så hade jag spolat tillbaka tiden
hur som helst hade jag ändrat nuet
på ett eller annat sätt.......
ditt uttryck får mig att darra
du får mig att vilja sjunka under jorden. som om jag inte var värd att finnas? dina kalla blickar får mig att darra och när du ser mig rakt i ögonen känner jag en smärre förtvivlan. är det jag som gjort fel? - nej. jag har inte gjort fel.
man samtidigt får jag en iskall känsla av att jag faktiskt gjort det.
jag lever i en dubbel moral.
jag vill kunna säga åt mig själv att sluta men samtidigt är det lite av en omöjlighet känns det som. lite av ett dubbel moraliskt tänkande kring saker som kanske i stora drag är fel redan från början.
den personliga känslan jag får av relationen nu är tragiskt skrämmande. den sticker i hela mig varje gång jag måste möta den offentligt. ofta ensam, ofta oförberedd. det slutar alltid i en tragedi. en tragedi som inte slutat uppspelas inför mig ännu. jag är för stolt för att visa. jag är för stolt för att visa mig besegrad
jag är arg på ingenting nu!
jag vill skrika
fast allra helst
hade jag velat klippa bort ditt existerande från jorden yta
jag skulle behöva en mikaela dos
baby
ingen är som du
en människa kan vara snäll
en annan en helt fantastisk lyssnare
en tredje kan vara världens bästa party kompis
en fjärde kan vara den man gråter med
en fjärde kan man kalla bästa vän
resten av drösen kan vara underbara på alla sätt och vis
men det finns inte en levande männsiska på jorden
som har alla egenskaper inmald i en och samma kropp
ingen
förutom du
min älskade ängel
min mikaela rietz
svar till therese
JA. jag skulle förlova mig med erik. men när man varit så nära som jag och han var, och tänker tillbaka på det nu. vad hade det gjort för skillnad om man haft ringer på sig eller ej?
sen att det är typ as gulligt att förlova sig, ja so what? köp plast ringar då? om vissa människor endast förlovar sig för att det är sött. spelar det väl ingen roll om ringer så är plast? man förlovar sig för att man tror på förhållandet och att man är säker på att det är något sant och älskvärt som man delar med varandra.
klart man tycker att det är gulligt med folk som förlovar sig. men det är fortfarande tanken bakom ringarna som gör det gulligt. det är ju människornas umgänge och deras kärlek som syboliserar det fina i en förlovning.
så ja. mitt svar är att en förlovning är ingenting om den inte är äkta vara! då kan man lika gärna köpa plast ringar..
sen det om players. du har en frömåga att ta saker liiiite väl överdrivet ser jag. jag menar inte att man ska knulla runt. men en människa måste kunna ha ett sex liv utan att känna sig tvungen att vara instängd i ett förhållande bara för att inte bli dömd av allmänheten. klart att människor har olika åsikter om players. min är min, och din är din. men jag anser att det är naturligt att ha sex utan ett förhållande.
och det behöver inte handla om sextiosju stycken direkt som du verkar tro. man KAN vara med en och samma person flera gånger och ha sex utan att det blir mer än sex. om det känns naturligt för båda och om båda vet att det endast handlar om sex. vilket man kan kalla KK. vilket jag inte heller ser något fel i.
vilket jag faktiskt tror många gör! men egentligen.. bättre att vara med en person och bara ha sex, än att knulla runt? eller är min tanke där helt borta vettet? hur som helst.
nu fick du ditt svar på dina frågor, therese
sanning
sanningen är att jag är lite ledsen nu
för jag har insett att det kommer inte gå.. jag fixar det inte
hur mycket jag än vill! jag gråter när jag tänker på att 3 veckor förvandlades till månader på bara någon sekund
vi får vänta min älskade
vi har inget annat val..
JAG ÄLSKAR DIG
vi måste fixa detta
vi fixade sommaren utan varandra med nöd och näppe
nu ska vi fixa det här fram tills jul
det känns som jag svikit dig
FÖRLÅTTTTTTTTT :'(
mikaela rietz, min flickvän, min fru, mitt oersättliga allt.
för jag har insett att det kommer inte gå.. jag fixar det inte
hur mycket jag än vill! jag gråter när jag tänker på att 3 veckor förvandlades till månader på bara någon sekund
vi får vänta min älskade
vi har inget annat val..
JAG ÄLSKAR DIG
vi måste fixa detta
vi fixade sommaren utan varandra med nöd och näppe
nu ska vi fixa det här fram tills jul
det känns som jag svikit dig
FÖRLÅTTTTTTTTT :'(
mikaela rietz, min flickvän, min fru, mitt oersättliga allt.
school's out
om det ändå vore så.
sitter med linda här på mum'en. vi är väldigt duktiga och engagerade i vårat arbete, som alltid. vi jobbar för allt vi är värd och vi tar aldrig en paus (förutom när vi skriver om hur duktiga vi är, som exempelvis nu). annars jobbar vi på, vi strävar efter MVG i allt vi gör och vi känner aldrig någon press om nånting, för vi planerat allting så otroligt bra. vi är helt enkelt, mp2:or. so long allihopa
nu ska jag fortsätta sträva efter mitt MVG.
sitter med linda här på mum'en. vi är väldigt duktiga och engagerade i vårat arbete, som alltid. vi jobbar för allt vi är värd och vi tar aldrig en paus (förutom när vi skriver om hur duktiga vi är, som exempelvis nu). annars jobbar vi på, vi strävar efter MVG i allt vi gör och vi känner aldrig någon press om nånting, för vi planerat allting så otroligt bra. vi är helt enkelt, mp2:or. so long allihopa
nu ska jag fortsätta sträva efter mitt MVG.
idioti
jag har världens tankar kring samhällets idioti tänkande. ärligt. vi är bombade hela bunten. varför är vi så brydd kring andras liv? måste vi ständigt veta vad som händer runt omkring oss och vad människor du egentligen skiter i, gjorde förra festen som du inte var på?
vi behöver inte andras åsikter för att veta att vi finns. vi behöver inte bli bekräftade att vi är något eller någon. för alla människor vet att vi är någon. vi är någon, även utan andras åsikter och dömanden.
de personer som söker den desperata uppmärksamheten om att de finns och att de syns, det är människor med alltför lite självkärlek. vi behöver inte varandras ord, ökennamn, uppmärksamhet, tillsyn, poienteringar, åsikter. vi behöver inte andra människor för att ha ett liv.
vi bryr oss alldeles för mycket om varandra, även om vi egentligen inte bryr oss så gör vi det. hur dumt det än låter.
om man formulerar det såhär då, om man hör något om en tjej på en fest som gjorde något fruktansvärt pinsamt, du har ingen aning om vem det är, du vet knappt hennes namn, så vill du ändå veta varje liten detalj hon gjorde och tillslut dömer du henne och alla dina vänner som hört samma fest historia om henne ger henne ökennamn bakom hennes rygg.
utan att ens veta vem fan tjejen är!
Samma ska är det när det gäller sex. vi dömer varandra som players. men kan någon förklara för mig då, vad är en player? jag skrev i förra bloggen vad jag ansåg som en player. men helt ärligt. player är ett namn som vi namngiver folk som vi anser vara en (?) player, utan att vi ens vet vad innebörden av namnet player är, eller om det ens existerar? samma sak är det med hora. varför säger vi att folk ser ut som horor? varför säger vi att folk är horor?
ja - för att vi är dömande idioter hela jävla bunten.
jag behöver inte förklara vad en hora är. för det vet alla redan. men varför kallar vi varann hora då?
helt sjukt vad världen är full av idioti.
jag anser inte att jag är nå bättre av mig. för jag dömer folk. men samtidigt hatar jag folk som dömer. men det är bara såna vi är. vi dömer, sen vill vi inte att folk ska döma oss. knepigt
jag är inte brydd av mig.
vissa dömer nog mig bara av mina blogg tankar nu skulle jag gissa.
men det är upp till var och en. för sanningen ligger ändå i era bakhuvuden, om ni tänker efter.
varje människa är dömande på något vis. även om vi inte ser oss själva som dömande så är vi det, ofrivilligt!
kommer väl fler tankar så småning om.
tills vidare, hare!
vi är inte brydd av oss
därför älskar jag dig fanny pettersson
jag hatar att jag älskar - player
japp. det är så det ligger till! inte: jag hatar att jag älskar dig
för det gör jag inte.
jag hatar bara att jag älskar
jag ska sluta älska och fokusera på något viktigare. kärleken kan vänta många härrans år innan det blir äkta ändå.
hur vågar vi ungar ens säga ordet jag älskar dig? eller meningar som: jag kan inte leva utan dig. du är det bästa som någonsin kommer hända mig. Jag kommer aldrig älska någon som jag älskar dig. blablabla.
bull shit.
inom en snar framtid kommer ni ändå ligga på olika håll. i olika sängar. i olika världar.
ni kommer hitta någonn bättre för stunden, sen är han eller hon lika dålig som de andra är.
visst finns det människor som älskar varandra. men oftast använder vi ordet alltför ofta, alltför väl och i alltför många tillfällen.
och en sak till, varför ska alla förlova sig? måste man bemärka sitt förhållande med fett dyra ringar? kan man inte bara ha kärleken som ett bevis på att man är ett par? nä tydligen inte.
snart börjar väl 15 åringar gifta sig.
och snart sprutar det väl bebisar ur 10 åringar.
sen.
en jävligt irriterande sak!
vad är det för fel på människor som anser folk som knullar, som players?!
en player är en människa som sviker sin partner eller som byter tjej/kille som vi andra byter underkläder.
en player är inte en människa som har sex när han eller hon är singel!
menar folk att folk som är singel ska ha sexbrist i väntan på att de ska skaffa en pojk/flickvän som det kan knulla?
seriöst.
man måste inte ha en kille eller tjej för att ha ett sexliv och man ska fan inte behöva bli dömd som en player bara för att man HAR ett sexliv utan ett förhållande!
saken är inte den "åh. han har knullat 10 stycken, vilken jävla player" eller "hon är en jävla hora.. hon har fan legat med 10 stycken". det är inte vad en player är för något. inte enligt min mening iallafall.
sen vad eran syn på vad en player är, det är väl upp till er.
men jag blir less på människor som anser att om man har sex utan ett förhållande, då ska man dömas som player.
SÅ nu fick jag det sagt också.
nu ska jag fortsätta plugga.
(fest bild sen fredags)
jag hatar bara att jag älskar
jag ska sluta älska och fokusera på något viktigare. kärleken kan vänta många härrans år innan det blir äkta ändå.
hur vågar vi ungar ens säga ordet jag älskar dig? eller meningar som: jag kan inte leva utan dig. du är det bästa som någonsin kommer hända mig. Jag kommer aldrig älska någon som jag älskar dig. blablabla.
bull shit.
inom en snar framtid kommer ni ändå ligga på olika håll. i olika sängar. i olika världar.
ni kommer hitta någonn bättre för stunden, sen är han eller hon lika dålig som de andra är.
visst finns det människor som älskar varandra. men oftast använder vi ordet alltför ofta, alltför väl och i alltför många tillfällen.
och en sak till, varför ska alla förlova sig? måste man bemärka sitt förhållande med fett dyra ringar? kan man inte bara ha kärleken som ett bevis på att man är ett par? nä tydligen inte.
snart börjar väl 15 åringar gifta sig.
och snart sprutar det väl bebisar ur 10 åringar.
sen.
en jävligt irriterande sak!
vad är det för fel på människor som anser folk som knullar, som players?!
en player är en människa som sviker sin partner eller som byter tjej/kille som vi andra byter underkläder.
en player är inte en människa som har sex när han eller hon är singel!
menar folk att folk som är singel ska ha sexbrist i väntan på att de ska skaffa en pojk/flickvän som det kan knulla?
seriöst.
man måste inte ha en kille eller tjej för att ha ett sexliv och man ska fan inte behöva bli dömd som en player bara för att man HAR ett sexliv utan ett förhållande!
saken är inte den "åh. han har knullat 10 stycken, vilken jävla player" eller "hon är en jävla hora.. hon har fan legat med 10 stycken". det är inte vad en player är för något. inte enligt min mening iallafall.
sen vad eran syn på vad en player är, det är väl upp till er.
men jag blir less på människor som anser att om man har sex utan ett förhållande, då ska man dömas som player.
SÅ nu fick jag det sagt också.
nu ska jag fortsätta plugga.
(fest bild sen fredags)
så nice
åh så nice
jävligt nice
kung
alla gör misstag
ta inte allt så jävla personligt
fest så det vissla om de!
igår var så jäkla ös
igår parta vi så fötterna ömmade
igår, var en jäkligt underbar kväll!!!!
det började med att vi var hos eric. fick nå cider från fanny för att komma igång (gratis fylla)! sen började grabbarna välla in, tom, göteborgarn, johan, joel och massa andra! as nice. sen började festandet, det var öl, vilket jag egentligen inte dricker -.-'
sen så hämtade eric singstar hos någon som vi kopplade upp i korridoren utanför eric's lägenhet och där vi tillbringades hela kvällen, till och från. det roliga var att alla de där killarna var så musikaliska av sig, alla gick någon form av musikalisk linje (universitetet). så man kände sig lite underlägsen när man satt där och försökte sjunga carola's främling på fyllan. lät nog inte vackert för fem öre skulle jag tro!
hur som helst så satt vi där och sjöng och gick in i eric's lägenhet och dansade och höll på. jag tror nog bilderna från går dagen kommer bli ett STORT nöje att titta på. tuttartuttar hela kamera minnet!
det var en jävligt nice kväll som slutade med kräm och knäcke bröd och massa spya. förlåt!
helt underbar fredag, lätt bästa på länge
tack alla, joel, johan, eric, fanny, göteborgarn, tom och alla andra!
och en sak till, tom blev rädd för mig när de visade sig att jag var 91:a. han bara sprang ut ur rummet ungefär.. lite pinsamt situation det blev för mig då. haha
nu ska jag duscha
jag är sliten
och jag är bakis..
tjarå allihopa
micks, kom upp
you know why
övik är nice ibland
igår parta vi så fötterna ömmade
igår, var en jäkligt underbar kväll!!!!
det började med att vi var hos eric. fick nå cider från fanny för att komma igång (gratis fylla)! sen började grabbarna välla in, tom, göteborgarn, johan, joel och massa andra! as nice. sen började festandet, det var öl, vilket jag egentligen inte dricker -.-'
sen så hämtade eric singstar hos någon som vi kopplade upp i korridoren utanför eric's lägenhet och där vi tillbringades hela kvällen, till och från. det roliga var att alla de där killarna var så musikaliska av sig, alla gick någon form av musikalisk linje (universitetet). så man kände sig lite underlägsen när man satt där och försökte sjunga carola's främling på fyllan. lät nog inte vackert för fem öre skulle jag tro!
hur som helst så satt vi där och sjöng och gick in i eric's lägenhet och dansade och höll på. jag tror nog bilderna från går dagen kommer bli ett STORT nöje att titta på. tuttartuttar hela kamera minnet!
det var en jävligt nice kväll som slutade med kräm och knäcke bröd och massa spya. förlåt!
helt underbar fredag, lätt bästa på länge
tack alla, joel, johan, eric, fanny, göteborgarn, tom och alla andra!
och en sak till, tom blev rädd för mig när de visade sig att jag var 91:a. han bara sprang ut ur rummet ungefär.. lite pinsamt situation det blev för mig då. haha
nu ska jag duscha
jag är sliten
och jag är bakis..
tjarå allihopa
micks, kom upp
you know why
övik är nice ibland
tråkigt
sitter i skolan och gör absolut ingenting. jag och en tredje del av klassen, om ens de, är kvar här. vi gör ingenting, vi fördriver tiden med youtube, bloggen och bilddagboken. hejja duktiga mp2.
förövrigt så kommer min flicka idag, fanny pettersson! troligtvis ska vi ut ikväll. hon, jag och erik och kanske någon vän till erik. vi ser väl. men hur i helskotta jag ska komma in på någon krog i stan är en jäkligt bra fråga! annars kanske jag drar någon annanstans när de andra går in på krogen.
imorgon kommer hela mitt gamla fotbolls lag och invarderar mitt hem! jävligt nice kommer det bli.
nä nu ska jag göra något annat. kanske går hem. we'll see.
hejdå
förövrigt så kommer min flicka idag, fanny pettersson! troligtvis ska vi ut ikväll. hon, jag och erik och kanske någon vän till erik. vi ser väl. men hur i helskotta jag ska komma in på någon krog i stan är en jäkligt bra fråga! annars kanske jag drar någon annanstans när de andra går in på krogen.
imorgon kommer hela mitt gamla fotbolls lag och invarderar mitt hem! jävligt nice kommer det bli.
nä nu ska jag göra något annat. kanske går hem. we'll see.
hejdå
dömande ut i fingertopparna
helvete vad folk dömer en
så jävla patetiskt
en människa få inte vara den den är eller hur den vill vara. alltid ska något vara fel. om det så är hårfärg eller hela personens personlighet så är det alltid något som ska dömas. helvete sluta döm varandra och lägg er inte i andras buisness!
sen en sak till som jag funderat på
när en person gör slut med en annan
varför blir det ofta att den dumpande personen blir sur på den dumpade när den dumpade kanske är med en annan?
om den som nu dumpat nu tar så hårt på att den dumpade gått vidare, varför dumpa den personen överhuvudtaget då?
åååhh.
jag är förbannad på världen nu
den är så jävla knepig!
usch på världen.
dessutom så är jag en av de som döms
fan låt folk vara som de är
rör de inte er, ja, sluta bry er om det då?!
idioter
du är en skuggfigur som på något vis alltid finns
alldeles för nära
men samtidigt alldeles för långt borta
byt skepnad om så skulle vara bättre
men sluta vara en följande skugga
du tar död på mig
så jävla patetiskt
en människa få inte vara den den är eller hur den vill vara. alltid ska något vara fel. om det så är hårfärg eller hela personens personlighet så är det alltid något som ska dömas. helvete sluta döm varandra och lägg er inte i andras buisness!
sen en sak till som jag funderat på
när en person gör slut med en annan
varför blir det ofta att den dumpande personen blir sur på den dumpade när den dumpade kanske är med en annan?
om den som nu dumpat nu tar så hårt på att den dumpade gått vidare, varför dumpa den personen överhuvudtaget då?
åååhh.
jag är förbannad på världen nu
den är så jävla knepig!
usch på världen.
dessutom så är jag en av de som döms
fan låt folk vara som de är
rör de inte er, ja, sluta bry er om det då?!
idioter
du är en skuggfigur som på något vis alltid finns
alldeles för nära
men samtidigt alldeles för långt borta
byt skepnad om så skulle vara bättre
men sluta vara en följande skugga
du tar död på mig
