skillnaden
nu må många tycka att jag är störd och idiotisk och många förstår min tanke.
men såhär är det. vi går runt och kallar folk players, för att folk "byter" partners. men har ni tänkt på vad vi säger när våran bästa kompis kommer en dag på skolan och berättar att det är slut mellan henne och hennes kille men när hon också säger att hon träffat en ny? det vi kommer och säger så är: åh vad bra att du går vidare.
eller något i den stilen. men varför säger vi så? är inte hon/ han lika mycket player som vem som helst annars som "byter" partner? detta är dubbel moral från min sida. för jag har nyligen skrivit om players och deras sätt att vara. men jag har tänkt djupare nu och det är fel.
man måste skilja på player och lätt förälskade människor. det kan låta sjukt men det är precis så det är.
JAG är en lätt förälskad människa. men jag kan inte anse mig själv som player? (eran personliga åsikt om ni tycker att jag är det eller ej kan ni hålla för er själva) men till mitt försvar så måste jag säga såhär. jag har älskat/tyckt om (jag anser att man ska ta det lungt med orden "jag älskar dig") alla mina pojkvänner hur mycket som helst. MEN jag har också gått vidare oändligt snabbt ifrån de förhållanderna. och det är såhär att jag är en person som saknar kärleken, jag blir kär i kärleken när jag väl har den att jag lägger mig i en smärre deperition när jag förlorar den att jag har en tendens att just DÅ träffa någon, umgås (som vänner) och helt utan anledning bli kär. jag vet inte om jag blir kär i den känslan av att bara ha någon eller om jag blir kär i personen i fråga. men varm i hela kroppen blir jag såfort personen i fråga kysser mig, kramar mig eller liknande.
och såhär har det blivit efter alla mina ex förhållanden, men jag kan fortfarande inte säga att jag playat någon av mina ex, för när jag hade dem, var de hela min värld och jag hade verkligen starka känslor för personerna i fråga.
men saken är den att jag faller för intressanta människor, de som visar sig kunna öppna sig, de som visar sig intresserade och de som visar sig vara BRA. just i mitt fall har killarna verkat underbara men kanske öppnat sig lite FÖR mycket och därmed visat sitt rätta och inte alltför braiga jag. men hur som helst.
jag menar de att vi måste se skillnad mellan personer innan vi dömer ut dem. players och lättförälskade människor tycker JAG är två olika saker.
nu kan man definera vilken "box" men ska tillhöra också. för de finns lättförälskade människor som beteer sig som players också.. tro mig, jag har haft att göra med en.
men nog om det.
nu ska jag ut med min hund.
jag ser dig varje dag trots att jag verkligen inte vill
varje dag
du förföljer mig harmlöst utan att veta att du skadar mig
du ger mig en emotionell kallpust varje gång du går förbi
en vindpust fylld av hatkärlek
jag kan inte kontrollera mig snart
jag kommer få ett nervöst sammanbrott
men såhär är det. vi går runt och kallar folk players, för att folk "byter" partners. men har ni tänkt på vad vi säger när våran bästa kompis kommer en dag på skolan och berättar att det är slut mellan henne och hennes kille men när hon också säger att hon träffat en ny? det vi kommer och säger så är: åh vad bra att du går vidare.
eller något i den stilen. men varför säger vi så? är inte hon/ han lika mycket player som vem som helst annars som "byter" partner? detta är dubbel moral från min sida. för jag har nyligen skrivit om players och deras sätt att vara. men jag har tänkt djupare nu och det är fel.
man måste skilja på player och lätt förälskade människor. det kan låta sjukt men det är precis så det är.
JAG är en lätt förälskad människa. men jag kan inte anse mig själv som player? (eran personliga åsikt om ni tycker att jag är det eller ej kan ni hålla för er själva) men till mitt försvar så måste jag säga såhär. jag har älskat/tyckt om (jag anser att man ska ta det lungt med orden "jag älskar dig") alla mina pojkvänner hur mycket som helst. MEN jag har också gått vidare oändligt snabbt ifrån de förhållanderna. och det är såhär att jag är en person som saknar kärleken, jag blir kär i kärleken när jag väl har den att jag lägger mig i en smärre deperition när jag förlorar den att jag har en tendens att just DÅ träffa någon, umgås (som vänner) och helt utan anledning bli kär. jag vet inte om jag blir kär i den känslan av att bara ha någon eller om jag blir kär i personen i fråga. men varm i hela kroppen blir jag såfort personen i fråga kysser mig, kramar mig eller liknande.
och såhär har det blivit efter alla mina ex förhållanden, men jag kan fortfarande inte säga att jag playat någon av mina ex, för när jag hade dem, var de hela min värld och jag hade verkligen starka känslor för personerna i fråga.
men saken är den att jag faller för intressanta människor, de som visar sig kunna öppna sig, de som visar sig intresserade och de som visar sig vara BRA. just i mitt fall har killarna verkat underbara men kanske öppnat sig lite FÖR mycket och därmed visat sitt rätta och inte alltför braiga jag. men hur som helst.
jag menar de att vi måste se skillnad mellan personer innan vi dömer ut dem. players och lättförälskade människor tycker JAG är två olika saker.
nu kan man definera vilken "box" men ska tillhöra också. för de finns lättförälskade människor som beteer sig som players också.. tro mig, jag har haft att göra med en.
men nog om det.
nu ska jag ut med min hund.
jag ser dig varje dag trots att jag verkligen inte vill
varje dag
du förföljer mig harmlöst utan att veta att du skadar mig
du ger mig en emotionell kallpust varje gång du går förbi
en vindpust fylld av hatkärlek
jag kan inte kontrollera mig snart
jag kommer få ett nervöst sammanbrott
Kommentarer
Postat av: Anonym
ditt ex var ju typ med ny tjej 1 dag efter ?
Postat av: Anonym
du är söt!
Trackback