Satan.
Idag uteblev allt vad matrutin heter då jag inte hade varken matlådor eller mat att göra något av.
Jag är trött, fortfarande gråtfärdig och känner ingen ork att fortsätta kämpa.
Jag önskar jag hade kunnat säga att jag är stolt över det jag presterat, men jag är bara arg, på mig själv. Jag vet inte riktigt vartifrån jag ska hämta ord om jag ska vara ärlig.. Det är bara jävligt tungt nu. Jag är liksom i valet och kvalet.. Fortsätter jag 10 dagar till, köper ny mat för 1000 ikväll, tränar stenhårt efter jobbet och lagar alla matlådor inför slutspurten imorgon, kommer jag fixa det?
Eller ska jag fortsätta träna och ba leva normalt igen.. Jag vet inte.
De målen jag vill uppnå känns så långt borta. Och jag blir bara mer och mer självkritisk när inga resultat syns..
Folk går ner 2kg, och 5kg och 10 cm i midjan och 15cm i midjan.. Det är jobbigt att se, då man själv står still. Inbillat mig sen dag 1 att jag tappat massor, minskat lite överallt. Men det var ju inte så, nä, inte alls.
Nä, nu ska jobba igen.
Ät den mat du mår bra utav, gör saker som du mår bra utav så ska du se att du säkert kommer att minska om det är det du vill. men bli inte för fixerad. då kommer du inte tänka på annat och då kommer du defenitivt stå still på samma ställe. njut av livet i stället. Du är dö snygg som du är. vare sig du väger två kilo mer eller mindre.
Jag har på 1 år gått upp 10 kilo och väger vad jag tycker galet mycket. Men jag är fastare och smalare, och det ser jag ju. Muskler väger så mycket mer än fett! Och när man ändrar sin kost drastiskt är det mycket vätska man tappar i början, sen stannar det av lite för att sedan gå bättre igen. Det tar tid att ändra sin kropp och tid att ändra sina vanor. Ät vanlig, men bra mat och träna på så ska du se att du kommer att få de resultat du vill i sinom tid.
