Jag gråter, kämpar, lyckas, misslyckas.
Har skaffat mig en hund som tar kål på mig. Extremt vaktig, skäller, sticker och är galet lättuppstreassad. Jag är totalt slut på, och vet ni vad? Då börjar min hund vakta föremål från andra djur, extremt. Han har anfallit familjens hund, våra katter och det gör mig hjärtekrossad.
Jag har haft pyret i några månader, och han har en stor plats i mitt hjärta, men jag brister snart. Jag mår så fruktansvärt dåligt men försöker hålla huvudet högt, tänka positivt och fortsätta framåt. Jag är rädd för mina närmastes djur, då jag inte kan lita på mitt eget, alls.

Jag brister snart. Allvarligt talat.