Vem fan kommer in till en på morgonen efter att ha blivit bedd att dra åt helvete och säger: Jag älskar dig. Du betyder allt.
Jo, min jävulskt underbara pojkvän.

I lördags hade jag sån jävla dålig kväll. Tårar rann och hårda ord skreks. Mobiltelefoner slogs sönder och motsträdigheten tog över. Jag var en BRIDE-ZILLA rent ut sagt. Men är man så dum och frågar de frågor jag gjorde och bad om ett ärligt svar, får man skylla sig själv. Det funkar att fråga sånt när man är vänner, men som partners är det inte bland det första man vill höra. Men som jag sa, jag får skylla mig själv.
Fast en sak till.. Jag HATAR fulla tjejer. Fulla tjejer som ska förklara i helvetes stund hur det varit, hur det förbättrats, hur det är. Min breaking point nåddes just i denna stund. Jag skiter fullständigt i hur p var för 10000 år sen. Jag har honom nu och älskar den personen han är. Det sista man vill höra är hur han var under sina värsta år. För det går inte att jämföra, på långa jävla vägar.

Finns inte ord som förklarar hur glad jag är att du står ut med mig i de värsta dagarna.
Du förstår inte vad ditt tålamod betyder för mig.
Jag älskar dig sju varv runt månen och tillbaka, p.