vill ni ha en medalj?

Varför blir det sån uppståndelse och glädje såfort en kille definerar en känsla? Vi tjejer gör det varje dag! "Han erkände ju att han var rädd.. det är svårt för killar att uttrycka känslor" What the heck, ska ni få en guldmedalj för någon som vi tjejer gör dagligen?
Jag hatar känslorna jag får i magen när jag tänker på hur känslokalla många killar är och får vår positiva respons när de öppnar sig. Det ska falla sig naturligt i ett förhållande. Även om man är "stängd" in public så måste man kunna komunicera med sin partner. Förhållandet är annars dömt till "döden", enligt min mening.

Sen, var det någon som såg "Galen i kärlek" igår? Nu är detta en film men verkligheten kan vara jävligt lik ska ni veta! "Måste det vara allt eller inget?". Har killar svårt att stadga sig, inte bara i verkligheten? Jag frågar mig själv varje dag: Varför trodde jag: Är det mig det är fel på?
Det är ju uppenbart att så är inte fallet. I livet måste man chans. Även kärleken tål att chansas med. Inget satsat inget vunnet var det va? Jag önskar jag kunde knacka in detta i vissa killars huvud.
Nu säger jag inte att det ska rusas på i en oändlg fart! Det jag säger att man ska ta vara på den tiden det känns bra och inte tänka så mycket. För mycket tankar sabbar bara allting.
Äh, det jag ville säga var att även i filmens värld kan verkligehetens händelser uppenbara sig.

Nu ska jag se sex and the city och sen historia.
Puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0