Är ex en sorts obeträdlig mark? Är det ingen chans att man kan återbilda ett starkt vänskapsband med ett ex? Eller är det bara till att inse faktum att det bara finns en gång? Enda gången gilt?
Varför är det så i många fall - Mitt fall.
Jag hade vänskapsband med personerna innan jag blev kär. Sen när kärleken dog ut dog även den grundläggande delen - Vänskapen. Jag förstår inte varför. Jag har försökt men ibland verkar ödet inte vilja att jag ska ge mig in på den sortens fält igen. Som att när man ska till att skicka ett sms med Gott Nytt År till ett ex, så finns inte personens nummer. Såna saker, är det ödet som ber en att lägga band på sig och gå vidare? När man ska till och skriva ett vänligt Hej på msn inser man att man tagit bort personen av ren ilska under uppbrotts-perioden.
Men idag ångrar jag mig..  Alla har vi gråtit under ett förhållande. Alla har vi blivit sårade. Jag lite mer än andra kanske. Men jag var fortfarande kär, ska det bara kastas i sjön?
Ska vi låta våra minnen flöda iväg genom fönstret bara för att "ex är obeträdlig mark"? Ett ex är ingen utomjording?! Det är en människa! En människa som vi älskat och av olika anledningar tappat/gjort oss av med. Men vi måste se mellan raderna och bakom hatet: I stundens hetta fick vi det vi ville - Kärlek.
Tänk på det innan ni kastar bort personer som älskat och älskats av.

Vissa har sårats mer och inte vill se tillbaka - Glöm vad jag nyss skrivit då. Jag riktar mig till folk som bara skiter i deras ex för att göra't. För att finna nytt och anser att de gamla är obetydligt. Det gamla är alltid lika betydligt - För det är samma som det nya, bara från en tidigare tid.