Där någonstans finns det en gräns

Förstår inte folk själv när deras sätt blir en aning överdrivet? När de borde tänka på att behärska sig för att inte bli ratad.
- Vissa människor har inte den självbehärskningen att själv kontrollera en viss situation från att gå i krash.

Påfrestning gör inte en person mer attraktiv. Visst kan det kännas som om en självsäker och utåt personlighet ska gå hem. Men en viss gräns går det alltid att sätta. Ett sms stup i kvarten eller ständigt tjat om ens uppmärksamhet är inget bra altenativ när man ska göra ett bra intryck. Alltid går det att dra ner på charmen och satsa på den lite med självkontrollerande personligheten. Allting behöver inte dansa fram som på rosor. En tagg här och var finns det alltid, vilket är ett tecken på - nu får det räcka, för en stund.
Det behöver inte menas med dagars avtagande. Men bara en stunds lugn. Annars är det stor chans till att bli ratad.

Har ni inte någongång känt er ovanligt självsäkra för att ni klarade av att ta kontakt med den där killen ni träffade på en fest häromdagen, redan dagen efter. Han är till och med flera år äldre. Det kändes bra, så pass bra att du bestämde dig för att skicka ett sms samma kväll också, och ett till dagen därpå, samt ett till lite senare på dagen, sen ett till.. sen några fler. Det ser inte bra ut, men kändes. Självsäkerhet är väl posetivt? - Ja, om man kan kontrollera den.
Får man ett svar som ser ut såhär: Inget.  tillbaka på frågan: vad gör du? - Så är det ett tydligt tecken på att den du smusslar efter anser dig som ett irritations objekt eller helt enkelt bara inte har tid för stunden. Se det inte som att du blivit ratad, se det som att du måste behärska dig. Låt killen visa tankarna och slippa dig ett tag. Kontroll övervinner självsäkerhet i långa loppet. Men säkerheten behövs, väldig mycket. Men sätt en gräns innan det gått för långt.

Jag är själv den där påfrestande personen. Jag försöker behärska mig många gånger utan synliga resultat - Jag har blivit ratad hur som helst.
Det är inte trevligt, men lite självbehärskning och kanske till och med den "Svårfångade"-stilen går man oftast hem, hos någon. Att visa sig lite svår att komma inpå är alltid ett bra. Både för att själv dra ned chansen på att bli utnyttjad samt att inte visa sig som ett lätt byte.
Nu har jag sagt mitt. Nu er det er tur att avgöra om mina åsikter är rätt eller fel.

Ingen går säker inom kärlekens banor.
Inte ens kärleken själv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0