noone cares about our happiness, or?

Idag är det fredag den 13:onde.
Känns smått skrämmande. Men inget har dock gått snett för mig, ännu.
Jag är lite skrockfull över just denna dag! Trots att jag aldrig råkat ut för något, men man ska aldrig vara för säker.

Jag satt och diskuterade med Malin häromdagen, om att man inte längre vågar skriva vad man tycker och tänker. Även fast man står för sina åsikter så är det svårt att skriva hur man känner och liknande nu. Eftersom att efter tag så döms man utifrån hur mans blogg är skriven. Hur man "är" som person. Alla inlägg är ännu en del i min "personlighet". Som om folk gör upp en bild om hur jag är som person genom min blogg. Det är hemskheten med att ha en blogg. Jag måste ju ses som en känslogalning som från dag till dag har olika känslosvall och tänker alldeles för mycket?
För jag har under detta år som bloggare utelämnat mig själv helt. Alla mina tidigare kärlekserfarenheter, allt. Jag känner absolut ingen ånger till någonting jag skrivit. För det som inte skrivits, har ändå sagts i riktiga livet. Hur som helst vet omvärlden om allting, på ett eller annat sätt.
Men i detta nu är det annorlunda. Allt detta med kärlek, bloggar, känslor. Vad kan man i nuläget skriva för att inte få en hatkommentar från någon som tycker att man är dubbelmoralisk, patetisk, jobbig, skrytsam?
Fast då återkommer vi till det med varför folk som hatar ens blogg, egentligen läser? Jag förstår fortfarande inte. Något drar ju personen i fråga till bloggen eftersom han/hon läser och måste därefter lägga en konstigt och elak kommentar. Hur som helst. Jag är rädd att skriva om mina känslor nu för tiden.
Eller som jag och Malin också tänkte på: kanske har vi inte något att skriva om, eftersom vi är lyckliga.
En tragisk och känslosam blogg drar iallafall till sig läsare. Men hur kul är det att läsa om hur lycklig man är?
Kan vara roligt ibland när man ifråga känner personen. Men en random blogg, vem bryr sig om den personens lyckliga liv?
Jag ser hellre att jag läser en tragedi blogg än en "mitt perfekta liv"-blogg. Håller ni med eller?

Nu ska jag fortsätta bedöva mina hörselgångar med underbar musik.
Imorgon.

Kommentarer
Postat av: Lovisa

tack för ditt stöd Emma. Jo, men jag blir bara så himla rag, vad är det för samhälle vi lever i om man inte ens får vara kompis med en kille utan att alla ska tro att man är kär- Jag är kär i min t och ingen annan. Men när folk kommer med komnetarer som, " men du är ju kär i han" då kokar jag över. Gaaah denna dag har jag kännt mig så himla elak. Förlåt om detta har gått ut över dig.

2009-02-13 @ 20:40:10
URL: http://viewsoflife.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0