Jag har funderat i alltför många månader och dar nu. Måste allting inom kärlek ha ett namn? Måste vi kalla allting någonting? Om två människor endast har varandra och om omgivningen ser dessa två som ett par, varför måste frågan "Är ni tillsammans?" då alltid komma upp? Kan man inte dela något med en person utan att behöva namnge det? OCH om man inte har ett svar på "Är ni tillsammans?"-frågan, varför kommer då automatiskt "Vadå, är ni KK?"-frågan upp? Finns det inget mellanting? Finns det inget annat än tillsammans eller KK? 
Ibland önskar jag att jag hade ett hemligt kärleksliv utan missöden och utan frågor. Någon som fanns för mig, där jag kunde vara lycklig, utan att behöva besvara frågor och utan att behöva känna press. Något omöjligt?


Jag vill kunna se från ett annat perspektiv än det "vanliga". Jag vill kunna känna på ett annat sätt.
Gå emot världen där allting måste vara efter en rödtråd. Känna på mitt sätt. Göra enligt min väg.
Äh.



Grattis syster till moppekortet! <3
Alla rätt på teorin, wiho duktiga fröken!