en anonym kommentör ville att jag skulle skriva hur jag egentligen mår. så okej, kanske blir en ytterst ointressan blogg men.

jag har aldrig mått såhär bra fast samtidigt har jag aldrig mått såhär dåligt heller. jag är liksom i ett vägskäl i mitt liv där jag måste välja vem jag egentligen ska och vill vara.
jag har förändrats genom de senaste tiderna. posetivt enligt min mening.
jag har haft en del funderingar kring kärlek och livet i stora drag. vilket jag tror var anledningen till att jag skapade denna blogg och som jag uppfattat det, är den lite av en succé.

och anledningen till att jag varit deppig de senaste dagarna är rena och skära känslo sammanbrott. jag har tänkt för mycket på ingjutna eller mer kvarstående känslor sen gamla tider.
det är perioder man har ibland. sen är jag på vimmelkanten inom ett specifikt känsloämne vilket nog kan leda till lite depp dagar. fast även många big smile- moments.
sen frågan om jag känner mig ensam. nja. gör väl alla ibland?
men jo kan jag erkänna att vissa dagar känner man sig såklart ensammare än andra. men det beror i stor del på att jag inte varit singel så mycket de senaste åren. närmare bestämt sen jag var tretton år gammal.
jag är öppet och ärligt en förhållande tjej. jag är inge bra på att vara singel.
fast, samtidigt inte så bra på att vara tillsammans med någon heller.
för jag är en kramig tjej. jag älskar mina killkompisar och de är en del av det som gör mig till mig. jag pussas öppet med mina killkompisar på fester (om jag är singel vill säga) och umgås hellre med dem än flickorna i många lägen.
det kan tas på så fel sätt av den jag är tillsammans med. ska för övrigt skriva en blogg om det efter denna. så läs den om ni är intresserade.

men åter till hur jag egentligen mår. som jag sa, jag mår bra och dåligt, jag har ensamhetskänslor, precis som vem som helst. jag är en människa helt enkelt. en singel, ensam, glad, utåt människa. emma östman, bokstavligt.

alla känner sig ensamma ibland. inklusive jag. men jag gräver inte ned mig under jorden för det? bara onödigt. krossade hjärtan, bra och mindre bra förhållanden, ensamma dagar, det är sånt som tillhör ungdomen.
likaså skitsnack och vänner som sviker.. finns det äkta vänner? - kanske. ett fåtal.
jag kan nämna två, frida och mikaela.
alla pojkar är äkta. men namnge alla orkar jag inte. jag bara älskar er, känn kärleken.

♥