Varför kan inte jag förmå mig själv att behärska mitt sätt? Jag måste lägga spärrar på mig själv någongång annars är detta menat att gå i botten på en gång. Och det vill jag inte riskera. Men ärligt, jag vet inte hur jag ska vara? Ena stunden är jag toppen som Emma, andra är jag helt fel ute.
Jag vet inte hur jag ska vara för att vara tillräcklig och inte för mycket.
Jag är en person men spelar två.

---

Är det så att vi tror att kärleken kan fixa allt? Att vi klarar distansförhållanden och annat bara för att vi kär? Att kärleken kan fixa alla våra brister i ett förhållande? Att bråk alltid kan lösas med "Men vi är ju förälskade, det löser sig"? Är det verkligen så vi tänker? Ibland tror jag faktiskt det. Jag vet iallafall att jag tänkt så. Jag vet att jag förlitat mig på att kärleken ska fixa sprickorna i mina exförhållanden. Att jag med hjälp av kärleken skulle fixa alla mina problem. Men varför trodde jag att det som i själva fallet var problemet, kunde fixa allting? Det var ju kärleken i största allmänhet som var felet. Kärleken fanns inte där för att hjälpa mig med allt, kärleken fanns där alls. Inte där överhuvudtaget. Jag försökte hela enkelt intala mig själv om att jag var kär och att min partner också var kär, och att det i slutändan skulle få oss på rätt köl igen! Men till vilket pris? - Jo, en massa evigt kämpande för att hålla vårt hopp uppe när det i själva verket dött ut för längesen.

Idag har jag insett att allting inte går att fixa med hjälp av kärlek. Ibland är två personer inte menade och då måste man inse det. Även om kärleken emellan dem är starkare än alla världens känslor tillsammans finns ibland en spärr i ett förhållande som säger stopp. Ibland går det inte att försöka lösa. Ibland är det bara att inse faktum. Vår tid är över..
Jag om någon borde insett detta för fler år sedan. Alla gånger jag fått hjärtat krossat och alla gånger jag försöker se hoppet i något som redan vart fördärvat. Att försöka hålla hoppet uppe och förlta sig på kärleken. Dumma jag, vad tänkte jag med?
Nä, kärleken är fin men ibland rent förjävlig.

Nu ska jag gå upp och käka cheesecake och slänga mig på soffan!