Rubriken är riktad till the one and only, Mikaela Rietz.
Jag saknar henne fruktansvärt mycket och det har börjat visa sig mer och mer nu att vi bor långt ifrån varandra.
Vi har så mycket olika saker vi gör på dagarna att vi knappt har tid att prata längre. Nu på slutet har vi pratat oerhört lite.
Som tur är kommer hon hit om sisådär tre veckor och jag kan knappt bärga mig!
Denna gång kommer jag dränka hela Örnsköldsvik i tårar, glädjetårar.
Kommer bli så härligt att krama om henne igen. Sist var på explore helgen, vilket var, två månader sen? Hur som helst alldeles för längesen.
Detta inkägg skulle inte bli såhär långt.
Det jag ville säga var bara: Jag älskar dig Micks.

Åh. Låt dagarna gå lite fortare!